Sonja's smått o gott!

Lugn o fin....

2010-08-02T12:32:00.002+02:00

...det kommer, det kommer =)

Check....

2010-06-29T00:21:00.002+02:00

Tänkte bara kolla läget... finns där någon som tittar in här fortfarande???
Är det lönt att jag börjar skriva igen tro???
Funderar o funderar... och vet inte riktigt vad jag ska komma fram till!
Vet ni?

En 'tajm-out'....

2010-04-09T15:14:00.005+02:00

...tar en 'brejk' från min blogg ett tag - har absolut inget att tillföra och alldeles för mycket att ta itu med i mitt liv.
Kanske återkommer jag snart, eller inte...

*S*

Mitt 40-årsfirande var visst inte över...än !?!?

2010-03-28T23:33:00.013+02:00

Min kära kusin i Malmö hade visst nåt' i kikaren... det varnade hon mig för redan i somras, men... jag som inte "fyller år" numera, la ju den kommentaren åt sidan ganska så omgående!

Men nu så...

Igår var vi alltså bjudna ner till Malmö... under väldigt mystiska omständigheter och förhållningsregler... och hela "tjocka släkten" skulle vara med:) Hmmmm.... ÄVEN min kusin från Canada... som oxå blev 40 förra året!

Först begrep jag inte ens att det gällde mig, än mindre min kusin i Canada... fatta noll o inget - 'as usual';)

Iallafall... bilfärden slutade i Limhamn - på "Utmaningarnas Hus"!

Hmm... fatta fortfarande inget (fast det var väl knappast meningen). Men om ni klickar på länken så kanske ni fattar vad vi fick vara med om... ett slags "Fångarna på fortet" blev det!

Min kusin, hon hade varit flitig och delat upp oss i 2 lag redan... självklart jag mot min jämnårige kusin:)

Utmaningarna var VÄLDIGT varierande... fysiska, teoretiska, roliga, matematiska, mystiska, musikaliska, lagtävlande, knepiga, geografiska, tänkande, humoristiska... ja, 'you name it' - dom hade nog tänkt på att ha med det mesta! Stället passade verkligen alla åldrar och alla generationer... med gemensam kraft och handling lyckades vi knäcka många olika utmaningar - spännande!

Efteråt var det smarrig buffé... kyckling och laxspett... paj, pastasallad, bröd och ostbricka, så mätta o goa blev vi:)

Självklart blev det kaffe (läsk till barnen) med kladdkaka o tårta efteråt... och lite god dricka till kaffet;)

Har jag glömt något???

Oavsett... det var en enormt trevlig upplevelse och absolut en överraskning - man kan inte annat än tacka för en rolig dag och "släktträff", vilket det faktiskt oxå blev:)

Bilderna får tala för sig själv - jag har i vanlig ordning inte fastnat (inte med min kamera iaf!), men däremot resten av släkten:)
Håll tillgodo:)

Självklart ett varmt tack till alla inblandade som fixat och ordnat med allt inför denna dag!!!
*S*

PS! Alla bilderna ska vara 'klick-bara':)

Lugna gatan....

2010-03-22T20:53:00.007+01:00

Har egentligen inte ett smack att skriva och inget att tillföra, så med andra ord så är detta bara en enkel hälsning; eftersom det är fullkomlig stiltje i mitt liv - så kan det ju inte bli så mycket skrivet här heller!

Livet blir oftast vad man gör det till, liksom vardagen. Men när orken tryter och även inspirationen - då går oftast dagarna av sig själv... sin gilla gång. Tämligen tomma och innehållslösa.

Så om någon undrar (om här fortfarande tittar in någon?) varför här är så dött, så kan det bero på det...

Hittar många kloka ord och flera inspirerande böcker om hur man ska komma ur problem av diverse svårighetsgrader... men tänk om det hade varit så enkelt att det hade räckt att läsa sig till ett välmående???
Tänk om det hade varit så enkelt att bara bestämma sig för att - "nix, nu måste man ta sig i kragen-stuket"... attans så enkelt livet hade varit då!
Försöker ideligen rada upp allt positivt i mitt liv, för det finns ju faktiskt... men det är svårt när det negativa väger över... och det är inget bra.

Så med andra ord... jag får väl klura vidare... För det kan väl ändå inte vara så - att vid 40+ så "blir det inte mer än så här"... eller????

Men men... det blir väl bättre imorrn... eller nåt'!

Kram från en 'traderöv de lux';)

Lite terapi kanske... ???

2010-03-17T19:13:00.004+01:00

Ja.... men det är ju precis det jag har sagt hela tiden....... läs här!

Meditation och annat "flum" ;)

2010-03-03T23:14:00.010+01:00

Hmmm.... har funderat i flera dagar på att just göra ett litet inlägg om helgen som varit!
Helgen tillbringade jag med en god vän på "Kropp & Själ" i Billesholm där vi deltog i en meditationskurs:) Något jag länge sett fram emot - en ego-grej jag som jag enbart unnar mig själv för min egen vinnings skull!
Jag kan villigt erkänna att jag söker... söker ett sätt att få sinnesro, ett verktyg att själv kunna hantera mina s.k "dippar" i vardagen! Går det inte på det ena viset så går det kanske på det andra... det kan inte mer än misslyckas!

Den stora frågan är bara hur jag ska beskriva helgen... utan att det låter flummigt???
Har jag beskrivit den muntligt så har det låtit... tja, flummigt;)
"Den andra sidan" eller det "sjätte sinnet" mm. mm. har alltid fascinerat och intresserat mig, men utan att jag för den skull har slukat allt sådant som kommit min väg!
Det som intresserat mig har jag fördjupat mig mera i... det som passat mig har jag testat osv.
Så jag menar, lite 'meditation' kan ju aldrig skada;)

Detta var en ganska så djup typ av meditation... och vi satt inte på flygande mattor med benen i kors och "hummade" tillsammans med fingrarna ihop - som bl.a mina barn trodde;)
Nej, det gick alldeles ypperligt att "bara" sitta på en vanlig stol med slutna ögon...
Man ska fokusera på sitt inre, bli mera närvarande... lära sig att ta sig tid att unna sig den stunden! Man fokuserar medvetet på tankar o känslor, tömmer skallen på skumma tankar o inre oro... Det är en konst för sig själv och det kräver övning och åter övning.

Jag väljer att inte gå in mera på detaljer - dels för att risken finns att det blir jordens längsta inlägg och dels för att det ÄR risk för att det kommer att verkar flummigt... vilket är synd - för det är inte det som är meningen:)
Jag har redan hört flera som sagt "jag tror inte på sånt!" - men då säger jag; "vad är där att tro på?" Det är ju bara att prova och kanske rent av prova igen... det är inte frågan om några trolleri tricks eller hokus pokus! Likaväl som att folk går på "Friskis o Svettis" eller "Viktväktarna" för att via den vägen må bättre av en eller annan anledning, så kan lite meditation oxå göra susen i vardagen:)
Konstigare än så behöver det inte vara - tycker jag!
Fötterna på jorden har jag fortfarande och kommer alltid att ha - men jag vill hitta mitt sätt att må bra, både i kropp o själ, helst!
Det som passar mig, passar oftast inte den andre... vi är ju dock alla olika;)

Så mer än så här blir det nog inte i detta inlägg... mer än att jag är nöjd med vad helgen gett mig.
Fler frågor och funderingar besvaras "IRL";)
Ta hand om er där ute!!!
*S*

Lite grubblerier och en hemsida klar;)

2010-02-16T21:44:00.007+01:00

Ja, ingen ska ju anklaga mig för att skriva allt för mycket här på min blogg!
Av flera anledningar har det blivit så här... dels det vanliga - när jag har för mycket innanför pannbenet som egentligen borde ut så blir det kortslutning och dels på grund av att jag helt enkelt kännt att jag bara skulle fylla inläggen med deprimerande ord!
Visst, jag har ett stort behov av att "tömma" ur ryggsäcken... men den här gången har jag kännt att jag hade behövt bli för personlig - mer än vanligt. Visst, jag skulle kunna lösenordsskydda bloggen... men vem skulle jag välja ut som fick läsa den??? Svårt...
Sen att bara skriva för min egen skull... jo visst - men lite feedback vill man ju trots allt ha, eller hur!?
Jag har t.o.m övervägt och ändra taktik helt och hållet o bara skriva "glad-inlägg", låta drypande positiv och förneka alla grubblerier jag har och lägga upp en perfekt fasad utåt!
Men nej... ska jag lägga ner energi för ett spel för galleriet? Tack, men nej tack!
Då låter jag hellre bli...

Jag är säkert onödigt negativ och jag borde egentligen gå i terapi för att vända det negativa till något positivt - eller iaf försöka se det positiva bland allt elände! För det finns säkert såklart, det är bara det att jag låter det negativa ta över för mycket.
Låter superenkelt o bara ändra tänk... och tänk om det hade varit så simpelt - då hade jag sett till o vara glad o sprudlande positiv dagarna i ända;)

Jag blir heller inte vidare social när jag känner mig så här... FÖRLÅT! Jag kan bara inte rå på det - dom mest vardagliga sociala sammanhangen blir övermäktiga! Har jag väl gjort något utanför "husets väggar" en dag så uppskattar jag hemmets lugna vrå igen - japp, så trist är jag!
Jag behöver "förpuppa" mig och försöka leta fram lite motivering och ork dom dagarna, veckorna... perioderna! Det är självvalt, så det är inget påtvingat... jag har alltid trivts med att "ensam-varga" lite och nån' telefonmänniska är jag dessvärre inte heller... FÖRLÅT igen - jag menar inget illa med det - jag har bara inte det behovet.

Jag orkar heller inte att vara tillgänglig "dygnet om" via mobiler och chattar... det stressar mig nåt' oerhört oxå att hela tiden "finnas där". Antagligen något jag borde jobba med... för lite och för mycket skämmer ju allt, som dom säger!
Samtidigt får jag väl inte låte det gå överstyr... jag behöver ju inte bli eremit förståss:)
Men iallafall... FÖRLÅT om jag är lite tråkig för tillfället - jag vill gärna finnas där för mina vänner "som vanligt" - men då och då blir det så här... antagligen nåt' jag borde ta itu med oxå på nåt' vis... det är rent ut sagt pissjobbigt och må så här och inte riktigt veta vad det beror på!
Kan ju vara så enkelt som att seratoninhalten i hjärnan är minimal... plus för lite solljus och för lite positiv energi i ens omgivning - typ!?!

Om ett par helger ska jag gå på en meditationskurs... 2 dagar lång! Ser väldigt mycket fram emot den! Jag lägger stora förhoppningar på den och att jag ska kunna förvalta den till min fördel genom livet och vardagen:)
Så det får väl bli "min ego-grej" detta året!

Tanken med detta inlägget var som vanligt något helt annat - men så sprang tangenterna iväg igen... märkligt som det kan bli!?!
Tanken var att jag skulle lägga ut min länk till min nya hemsida om massagen! Speciellt datakunnig är jag inte, men med lite tips och enkla råd så blev den så här...

"Sonjas Massage"

Kolla den gärna och säg vad ni tycker - jag lär säkert ändra och trixa lite allt eftersom, men detta är väl en början iaf. Det var supersvårt att börja skriva... satt mest o bara titta o fundera 2 dar efter jag skaffat sidan:) Det ska inte vara för mycket, samtidigt informativt och inte för krångligt... ett nytt foto måste jag fixa med - fast det kanske jag får ordnat i helgen:)

Nix pix - det får bli en avrundning här för den här gången!
Tänker inte lova att f.o.m NU så ska jag skriva massor igen... för då blir det väl inte av antagligen - lika bra att det blir som det blir:)

Tjingeling!
*S*

Krångel på hög nivå....

2010-02-09T08:50:00.002+01:00

Inte nog med att jag helt kommit ifrån mitt bloggande pga av diverse orsaker, så ska datorn gå o kvadda sig totalt med... bilder, foton, länkar... ja, rubbet är borta!
Där är snart inte nåt' som funkar som det ska vare sig i mitt liv eller i mitt hem - allt är trasigt, halvdant', gammalt eller sjungandes på sista valsen!
Det vore ju iaf lite trevligt om något funkade som det skulle... ? Eller jag kräver för mycket igen?
Energi, ork och kraft är som bortblåst... vilket inte är till någon fördel just nu med tanke på att jag borde ta tag i en del... eller rättare sagt en hel del i mitt liv!

Jag lär inte gå djupare in på något alls, för det lär inte lösa något ändå - bara jag kan göra något åt det. Och skulle jag mot all förmodan börja skriva av mig - vilket jag egentligen behöver, så skulle det inte bli nån hejd på't... och jag vet inte om det lämpar sig den här gången.

Men jag har tak över huvudet, frisk luft att andas, ett jobb att gå till och är relativt fysiskt välmående - så allt kunde ju vara värre, eller hur????

*S*

Jag finns här...

2010-01-18T21:52:00.005+01:00

...men jag har ett litet mindre strömavbrott i hjärncellen som gör att kopplingarna uteblir - men jag hoppas återkomma inom kort!

Tänder ett ljus...

2010-01-10T00:59:00.005+01:00

...för en kollega som häromdagen valde att lämna detta jordeliv!
Skänker hennes barn och anhöriga många tankar o styrkekramar i denna sorg som är fullkomligt förlamande och overklig!
Man förstår verkligen ingenting...

Hoppas du nu funnit frid på andra sidan Hanna...

*Carpe Diem*

En liten utlottning kanske...

2010-01-04T20:25:00.002+01:00

...kolla då här inne:)

Kaffe är ju livets dryck enligt min mening - men te är oxå gott såklart, mmm!

Häng gärna på:)
*S*

Årets första scrapträff:)

2010-01-02T14:52:00.006+01:00

När vardagen sakta börjar smyga sig på, så mjukstartar vi med en liten scrapträff:)
Vi har ju hållt till på Ättekulla på sistone, så varför bryta den vanan? ;)

När: söndagen den 10 Januari

Var: Bärnstensgatan 51 på Ättekulla/Hbg

Tid: Från. kl.10.00 och tills vi stupar!

Pris: nästan gratis; 20 riksdaler!

Anmälan till: (mig) eller Jacqueline som håller i det!

Fika o lite gotter ingår - mat brukar vi förse oss med på områdets Pizzeria som finns inom gångavstånd:)
Annars finns där kyl om ni vill ha med egen mat!

Ta med era grejor och ett innerligt scrapsug!
Vi ses hoppas jag:)

Önskar er alla ett Gott Nytt År 2010!!!

2009-12-31T15:19:00.004+01:00

Måste få bort "Julefriden" med nåt annat... så varför inte en nyårshälsning:)
Det nya året är verkligen ett oskrivet blad... ett positivt sådant får vi hoppas, på alla plan!
Året som snart gått har varit annorlunda... positivt på många sätt:)
Samtidigt kan man bara konstatera att mycket är kvar att förändra... massor till och med!
Så vi får väl se vad det nya året har att bringa... ???
Önskar alla bara gott:)

Fira för fullt o ta det lugnt med raketerna - om ni nu tvunget måste använda några;)
*S*

"Julefrid..."

2009-12-14T22:13:00.004+01:00

Detta borde jag läsa o lära mig utantill och sen verkställa!!!
Klicka här:)
*fniss*

*S*

Skumt...

2009-12-13T20:23:00.007+01:00

Igår kändes allt riktigt ok... dagen innan dess likaså... jag kunde råda o stötta mina vänner... jag hade full koll på det mesta... allt kändes riktigt ok... för att idag utbytas mot en maktlös kamp över hjärnans tankar! Hur skumt är inte det???

Hur mår vi idag egentligen? Och varför mår vi som vi mår? Vad händer egentligen? Var och varanna "går i väggen" som det så fint heter idag - men som i realiteten betyder att man verkligen har kraschlandat både fysiskt o psykiskt. Vardagen blir en kamp att klara av... dom enklaste tankarna o göromålen blir oöverkomliga. Varför?

Senast igår satt jag och sa att nu när man mår skapligt så skulle man hitta bra redskap att använda sig utav när man känner av vissa varningstecken innan att man börjar må dåligt... Igår tyckte jag att det mesta var under kontroll... idag vaknade jag med en utmattande känsla av inre kaos! Vad hände där imellan? Och varför infann sig den känslan idag?
Inte 17 hade jag nån' kontroll idag inte:(

Vi stöttar varandra i varandras olika panikångest... vi har samma grytor med samma röror i, fast olika innehåll! Är det inte underligt så säg?
En klen tröst är att man inte är ensam... samtidigt som det är just det som är skrämmande - att så många känner likadant!
Fast i denna mängden finns det ändå folk som inte har en aning om vad man pratar om eller upplever... speciellt folk på dom 'höga stolarna' som ska avgöra HUR dåligt man egentligen mår och även OM man mår dåligt alls!
Just nu sitter många och har ingen aning om, om dom blir utförsäkrade nästa år... och nästa steg - vad händer då???
Vilken härlig julklapp, är det inte det???

Sen finns det nåt fint som kallas för 'rehab-möten'... det ska man gå på när man är sjukskriven för att andra folk ska komma fram till vad som är fel o vad man ska göra för att bli bra! Visst låter det fint:) Undrar om det inte är lite tvärtom... dom sitter med statistik o siffror som måste bli bättre - alltså måste dom få folk till o börja jobba igen fort som attan, kosta vad det kosta vill!
Sen att det i slutändan blir katastrof, vill nog ingen kännas vid...

Jag känner verkligen med alla dom som är i den sitsen just nu... jag är inte där själv (än!) - tack o lov, fast man mår som man mår då och då... man känner ju av det... oron, maktlösheten och att inte ha kontroll.

Och december månad ska ju vara så gemytlig och rofylld... ack ja! Men för mig är och förblir den ett inre stressmoment - allt vad jag borde åstadkomma, allt jag borde handla, allt jag borde tycka, allt jag borde hinna med, allt jag borde tycka o känna...
Tycker fortfarande att det är en komersiell period, handlarnas Mekka - köparnas fördärv!
Visst, det är vad man gör det till såklart... men den inre och yttre pressen finns där.
Antagligen beror det på mina inre demoner som jag inte har makt över - något jag måste komma underfund med o lära mig att tackla... frågan är bara hur!
Hjälper inte att folk säger åt mig att 'julen är så fin, det tycker ju alla'...
Tänk om man bara kunde bestämma sig för att allt skulle vara bra - så bra det hade varit:)

Nu sprang tangenterna iväg igen... detta som bara skulle bli ett par rader, som vanligt. Pladder, pladder...
Iallafall... imorgon är en ny dag - förhoppningsvis ljusare än den som varit... kanske!

Som sagt - god jul på er!

/S

En snabbis till "Ge-Kå's" :)

2009-12-12T16:24:00.005+01:00

Japp, så blev det - en halvspontan liten snabbis till Ullared idag - lördag till trots:)
Fastän mannen o jag var dit för ca.3 veckor sedan o handlade oss bokstavligen fattiga - så "glömde" vi helt bort det där med julklappar o födelsedagspresenter... !

Så när Jeanettan frågade om jag ville med en kortis så nappade jag direkt!
Fast jag funderade både två och en gång hur jag egentligen tänkte... åka upp en lördag - innan jul?!? Jag som lovat mig själv o aldrig åka upp en lördag igen.... !

Men döm om vår förvåning när vi ca. 8.30 på morgonen var framme o möttes av noll kö!?! Plus lagom med folk inne under hela dagen... skumt!
Och när vi skulle ut var det bara o välja en tom kassa... coolt:)
Riktigt härligt!
Ännu härligare känsla när man faktiskt kände sig nöjd efter några timmar och till råga på allt; ganska så klar!
Ett par tre saker har jag kvar o inhandla här hemma, men inget avancerat... Lätta o hitta och som märkligt nog inte fanns där uppe!

Denna gången lös kamerakillarna med sin frånvaro, liksom "coole Morgan" - men det känns lite som det kunde kvitta!
Frågan är vad folk egentligen tror om 'Ge-Kå's', som aldrig varit där... ?
För min del förändrar tv-programmet ingenting för mig... jag fortsätter med mina rundor upp varje år - vår och höst! Har inte råd o låta bli känns det som plus att det är himla skoj - man får ju ta det för vad det är... Ge-Kå's är och förblir Ge-Kå's!

Ser fram emot o få packa upp sen i lugn o ro när killarna somnat eller nåt'... :)
Tack Jeanettan & Fia för en trevlig o sällskaplig tur upp!!!

Tjingeling!
*S*

Vår nye inneboende - låååångt, igen;)

2009-12-05T19:37:00.019+01:00

Måste skriva nåt' för att få bort mitt förra inlägg lite... inte för att jag ångrar att jag skrev det - inte alls... för si och så känner jag ibland, kan inte rå för att det bubblar över i tankelådan då o då!
Har pratat om det med ett par personer - oberoende av varann o en del nya frön har såtts o ligger långsamt o gror... ! Självklart måste ju en dialog finnas mellan mig o mannen o jag kämpar mig blå med att få fram mina tankar - men det är verkligen inte lätt när man hela tiden upptäcker att han tänker o upplever samma saker som mig - fast helt annorlunda!
Så f.n så får jag nog vara glad om vi hittar en gyllene medelväg?!?
Nåväl...

Detta kommer att bli ett ganska så "djuriskt" inlägg, så för er som inte ägnar djurriket nån' större hjärnverksamhet kan gå och pyssla med annat under tiden;)

För ca. 1½ vecka sedan så... kom killarna hem lagom upprörda o berättade att en granne (en av många) skulle lämna bort alla sina kattungar (3 st) till ett katthem OM ingen kom o "räddade" dom.... 7 månader är dom små liven o jag har förvisso känt till dom sen dom föddes i maj... och grabbarna försökte redan i somras o adoptera en av dom, men då var vi nog mindre mottagliga - än nu!

Vad som istället skedde nu jämfört med i somras har jag inte det blekaste aning om?!?
Nämnde det för mannen som jag var hundra på skulle slå bakut - men döm om min förvåning när han bara ryckte lite på axlarna o sa att det var ok om vi kollade lite...
Så då gjorde jag o store sonen det - "kollade lite"... !

3 vanliga hederliga "bonnakatter" - korthåriga i mycket traditionella kulörer!
En hona i sköldpadd, en svart hane med en del vitt och en pytteliten hane i grårandig pyjamas!
Eftersom store sonen snart fyller år och till råga på allt miste sitt marsvin för några veckor sedan, så kände vi att det kunde bli en ypperlig födelsedagspresent:)
Så under en fika hos grannen försökte vi komma fram till vilken av dom som skulle få flytta hem till oss.... :)

Den vackra honan i sköldpadd valde vi faktiskt bort direkt... hon ville inte ens titta på oss o sprang mer eller mindre bort hela tiden! Kändes inte alls nåt' vidare kul!
Ganska så skönt, får då kunde vi räkna bort en iaf:)
Sen satt den svartvite klumpen rätt länge o gosade hos Rasmus... en ganska så kompakt o fyrkantig hankatt, mjuk o fluffig:)
Väldans nära att det blev han faktiskt... fast vi sa att han var relativt lik Kasper som vi redan har i färgerna!
Fast vi var ganska så överens om att utseendet inte skulle styra, utan personligheten!
Mot slutet stack iallafall den lille gråe fram sin lilla personlighet... och visade sig vara minst lika kelig som sin svarte bror:)
Möjligen lite skygg, men tuff o piggelin när han väl blev varm i hasorna:)

Nåt' som förundrade oss var hur 3 syskon kunde bli så olika - både i storlek o färger... man skulle kunna tro att dom var i olika ålder alla tre:)
Fast vem vet hur många fäder som varit inblandade i stundens hetta, hehe;)

Så med andra ord så följde den lille grå med hem - "Simba" hette han där... men vi gillade inte det någon av oss, så efter nån' dag blev han "Plutten" med oss alla:)
Frågan är hur 'pluttig' han kommer o se ut som färdigvuxen, men det kan ju bli en annan historia, hehe:)

Cash blev jätteglad när vi kom hem med honom o trodde han kunde pussa o slicka honom som han alltid gör med Kasper, men se det gick minsann inte... tog 2 sekunder så var Plutten som en boll, fräste till och smällde 10 klor över nosen på Cash - snabbare än en höna hann o sk-ta!!!
Lika snabbt retirerade Cash o la sig platt som en spätta på golvet och tittade chockerat på det lilla knytet som just golvat honom!
"Vad hände???" ;)
Märk väl att Cash ligger inne med 70kg... alltså, vi pratar ju lite kroppshydda kontra 2 kg kattunge;)

Dagarna som följde var Cash väldans reserverad så fort Plutten visade sig - han var faktiskt riktigt rädd... stora megavovven - MEN minst lika nyfiken på det lilla pyret som tydligen skulle finnas kvar här i huset!
Kasper - tålmodig o tolerant som han alltid är, gjorde inget större väsen över denna lilla pälsboll som invaderat hans fram till nu enväldiga revir inomhus!
Plutten däremot tuffade till sig var gång Kasper kom i närheten med o spotta o fräsa - Kasper orkade med nöd o näppe höja på huvudet... hela kroppsspråket skrek "trötta mig - suck";)

Idag funkar det sååååå bra... inga kontroverser alls, inga bråk o inga katt-astrofer alls!
Cash vågar peta på honom o Plutten tolererar det:) Plutten framförallt gör allt för o vinna Kasper förtroende... kelar o fjäskar för honom, men Kasper är måttligt road - men som vanligt tålig!

Däremot får det ensamma marsvinet "Fnatte" stå ut med o bli söndertittad genom buren titt som tätt under dagarna, liksom "Goj-Fan" i sin stora bur... fast speciellt vad gäller intresset för "Goj-Fan" så har blomsprutan åkt fram illa kvickt så fort Plutten försökt o närma sig buren... och hittills har det haft mycket god effekt - vatten i en tunn stråle mitt i pannan är inte poppis;)

Det är faktiskt väldans märkligt... vi har faktiskt fått hem alla våra djur med mycket kort o oplanerat varsel!
Marsvinen fixade jag hem via en kollega, med bur o allt i en handvändning... Hunden blev vår inom 2 veckor via en omplaceringsannons som vi såg samma dag... Första katten plockade jag hem samma dag som sonen 'larmade' om honom på skolan... Gojan skulle vi 'provköra' lite hastigt o lustigt efter speciella omständigheter o kvar blev ju även han, som tur var;) Och nu Plutten... pang bom... även han inneboende hos oss efter ett par dagar bara!
Inte mycket till planerande eller diskuterande alls precis:)
Och bra har det blivit - alltihopa:)
Men så är vi ju som vi är allihopa... glada i djur... närheten av dom, alla ljuden, alla påhitt o tokigheter som hör till med dom... mm. mm. mm.
Det gör gott i själen - iallafall för oss!

Ett tomt hus utan fyrfotingar eller fjäderfän hoppas jag inte att jag får uppleva - det hör liksom till... o hos killarna fyller djuren en stor funktion med, på många vis!
Självklart stor respekt för dom som inte tåler djur eller ens är intresserade... alla är vi olika o har olika behov o krav - men sådana är vi och så här bor vi iallafall:)

Detta blev mer än lovligt långt, så det får bli en avrundning här! Likaså blev ämnet enkelspårigt, men för mig en positiv och uppiggande sak bland alla andra grubblerier som kan förekomma i min lilla cell då och då!
Sköt om er!
*S*

Tja... vad ska jag säga.... (Obs! Långt!)

2009-11-17T09:21:00.011+01:00

Jag har funderat både en o tusen gånger om jag ska skriva nåt' eller bara låte det bero, men det funkar dåligt. Väntar på att känslan ska gå över, men det verkar den inte göra.
Det är väl bara o erkänna för sig själv att alla bekymmer försvinner inte enbart för att man mår lite bättre eller har annat att fokusera på.
Tvärtom så finns dom kvar - orörda i befintligt skick o har inga planer alls på att försvinna. Ganska märkligt det där...
Ni kan sluta läsa här om ni tror att jag tänker drypa det här inlägget med tvångsmässiga glädjetjut - för nu är jag lite trött på o bara vara positiv... jag måste lyfta på locket lite.
Läs med mig eller hoppa till nästa blogg - fullt valfritt, tack o lov lever vi i ett fritt land!

Jag lär väl brottas med mina hjärnspöken till dö'dagar o jag antar att det är lika bra o vänja sig... bli bundis med dom eller nåt'!? Acceptera att dom bara kommer att vara där...
I somras gick tankarna runt i skallen att mannen var utan jobb... man tänkte hela tiden att allt ordnar sig bara han har ett jobb osv.
Nu har han ett jobb o allt ska förväntas vara fridens liljor! Exakt den paniken jag befarade för då har infunnit sig. Nu har han ett jobb o allt borde vara perfekt.
Och framförallt... tackolov att han har ett jobb oxå så att vi klarar av o betala bensinräkningen med, icke att förglömma;) Den chocken har jag ännu inte kommit över (lär väl aldrig göra heller!) Halva lönen går ju direkt till Statoil - vad vore dom utan oss som guldkund?!?;)

Som sagt, han får in pengar o man ska komma på fötter över en natt helst. Handla, leva o spara - helst allt på samma gång!
Köpa allt man ligger back med, fixa o dona... Leva gott o unna sig vardagens guldkant var det visst nån' som sa... och framförallt spara - spara till en buffert, spara till julen, spara till barnen, spara till nåt kul, spara för att renovera, spara om ifall att taket rasar in, spara till pensionen och helst till ens efterlevande oxå.... Jag bokstavligen spyr snart.
Fattar inte varför den biten måste "jaga" mig så... ständigt o jämt.

Jag är inte ekonomiskt lagd, kommer antagligen aldrig o bli... vet bara att jag inte löst gåtan hur jag ska kunna "få in en summa - använda hälften o spara det dubbla????" Vet ni????
För det känns bokstavligen som om "alla" lyckas alldeles ypperligt med det... Jag köper liksom inte den där skrönan "spara en hundring då och då"... jag är inte helt dum - bara lite för all del;)

Året är snart slut och ett nytt är snart i antågande... 2010... jag får väl se om min nya utbildning kan leda mig nån'vart... Just nu känner jag mig ärligt talat mest förvirrad OCH glad, missförstå mig inte:)
Vet inte riktigt hur jag konkret ska gå till väga bara. Jag o starta företag... pyts... har ju aldrig sysslat med sånt' och som sagt, jag o hålla koll på siffror... haha - skoja med mig;)
Jag vet att jag får råd o stöttning av min mentor... men det hade varit ganska trevligt o ha lite koll själv måste jag säga.

Suck o stön... vad var nu meningen med det här inlägget - egentligen??? Mest svammel på hög nivå känns det som.
En grej som oxå gnager hål i mig är huset vi bor i... jag undrar om jag har nån' större energitjuv i min närhet än mitt eget hem?!?
I snart 13 har vi bott här och åstadkommit vad??? Noll och inget! Det enda jag med åren kommit fram till är att jag defintivt inte är någon 'hus-människa', inte på nåt vis alls:(
Jag har för all del kämpat förtvivlat med att försöka intala mig att jag tycker om att bo i hus... - för det gör ju 'alla', eller hur!?:) ...och att jag tycker om att pyssla o planera om vartannat - för att enbart komma fram till samma tanke varenda gång... "det suger!!!"
Jag avskyr att renovera o jag hatar att rensa ogräs... alltså... "what to do???"

Köksrenoveringen var väl det som verkligen fick mig att inse att jag fullkomligt slösar bort mitt liv på nåt' jag överhuvudtaget inte vill!
Jag klarar knappt av att sitta i mitt eget kök idag utan att våndas över tiden vi lagt ner på det. Tycker inte det har varit värt det för fem öre.
Blotta tanken på att vi t.ex tillbringade 3 veckor av fyra på att skrapa kakelplattor på vår semester vittnar om hur sjukt det blev... "Kul minne"... NOT! Skulle kunna radera varenda bild på hårddisken som har med köksrenoveringen att göra... och jag som t.o.m hade tankar på att scrappa om köksbygget.... HUA! Hur tänkte jag där??? Tänkte jag alls???
För att inte tala om alla som sa att det bara var att "slita ut det gamla köket o in med det nya"... dom "hänger löst" kan jag lugnt säga;)

Problemet i denna fas är - hur ska man intala mannen i samma tankebanor??? Han kan oxå tänka sig att flytta faktiskt... så långt är det helt fantastiskt att vi är på samma linje:)
Men sen efter det är det kört... han flyttar nämligen gärna till större tycker han! Större hus och större tomt o större byggnader och större allt.... Större utrymme o samla skit på enligt min mening! Vem som ska sköta det har jag ingen aning om, för detta vi har nu sköts ju inte precis med nån' varm hand direkt...!?!

Bara idag här hemma hade vi lätt kunnat hyra ex antal containrar o fyllt med rent bråte... eller läs "JAG" hade kunnat göra det - han hade nog inte kastat så mycket.... "kan ju va' bra o ha typ!!!"
Vi har samlat på oss sjukt med saker genom åren här... bara en titt ner i källaren får mig att tuppa av, för att inte tala om garaget o vinden...
Så egentligen så svimmar jag vid blotta tanken på en flytt idag, med tanke på vilket jobb det hade varit. Samtidigt hade det varit en enorm befrielse... tänk o få lov att rensa ut ordentligt... vilken lättnad:)
Men sen var det ju det där med att tro på tomten o storken med... "dream on" liksom! Någon daskade precis till mig o sa åt mig o sluta dagdrömma... detta lär ju inte ske!

Så med andra ord... hur ska jag fixa o bo här o se allt förfalla o gro igen, när jag inte ens har lust o ork att göra nån'ting åt det?
Hade varit sin sak om jag varit totalt ekonimiskt oberoende... ojojoj liksom, så enkelt det hade varit då! Man hade bara lyft på luren... beställt en bunke byggfirmor etc. valt ut det man ville ha och hur, ur diverse kataloger o nätsidor o så hade man satt dom i arbete:)
Jag hade lätt hållt mig undan o återkommit när allt blivit klart - DÅ hade jag mycket väl kunnat bo i hus! Oj, så smidigt:)
Har defintivt inget behov av att visa att jag 'kan själv' eller lust att prova själv... har noll intresse, verkligen!!!
Får inte ens inspiration eller lust när jag ser 'alla andra' renovera och planera... tvärtom, det gör mig bara helt matt! Glad för deras skull, ja... men stå i det själv - 'nope'!
Där är så mycket annat jag vill göra än och viga mitt liv åt att rusta upp en gammalt hus som jag ändå inte har råd med...

Men... sen är det ju inte bara mannen jag måste ta hänsyn till, utan killarna oxå såklart... detta huset är deras trygghet, det vet jag! Dom skulle helst se att dom bodde här till vuxen ålder o lite till... så... ja!?!

Så... gott folk... lös den här tankegåtan åt mig så är ni duktiga;) För jag har då ingen lösning iaf.... det ger bara mer bränsle åt flera tankeknutar till mina hjärnspöken! Måste ju göda dom lite med;)

Sen som grädde på moset... detta ständiga dåliga samevet - jag BORDE vara tacksam o glad! Jag har faktiskt ett hus, tak över huvudet... och framförallt - vi är FRISKA, inte alla förunnat! Så varför i hela fridens namn kan jag inte bara sluta o grubbla o vara nöjd???
Som en väninna till mig sa; "jag skulle kunna bo i ett ruckel, bara gick fick komma ut i min egen trädgård".
Varför kan inte jag vara nöjd med det oxå?
Och märk väl - jag är INTE ute efter ett lyxhus eller statusprylar, 'no way'... säger mig ingenting - jag vill bara må gott i själen o vara omringad av positiv energi - inte bli ursugen på energi bara av att vara... Samtidigt vill jag poängtera att in i en lägenhet vill jag INTE, hualigan!!! Så snacka om att vara i dilemma med mig själv!?!
Vart ska jag hitta lösningen? Hos dom tibetanska munkarna i bergen? Hos hottentottarna i den utrotningshotade donka-stammen? Tja, ingen blekaste aning faktiskt....

Har någon överhuvudtaget orkat läsa ända hit, så ger jag er en eloge... *klappar i händerna*:)
Nu ska jag ta tag i snabeldraken o suga av detta hus lite... om inte annat så för min egen skull - nån' annan lär inte märka nån' skillnada iaf!

*Sing-a-long*
*S*

En utmaning... det var längesen!

2009-11-16T16:18:00.005+01:00

Hej hopp:)

Hittade den här utmaningen inne hos Ejris precis... och bara precis kände för o sätta tänderna i den direkt, hehe!
Som sagt, folk som känner mig väl o som om möjligt kan acceptera o respektera det - så är jag ingen fan av julen alls, har aldrig varit! Har kännt länge redan nu att det börjar krypa under huden på mig... fixar det dåligt!
Försöker o inte prata om det, utan låtsas som ingenting... orkar liksom inte försvara o förklara mig hela tiden... men så är det, skit i det:)
Så nu... lite utmaning;)

Alkoholfri glögg eller glögg med alkohol?

Glögg med alkohol... den alkoholfria är så söt så det kryllar sig i öronen!!!

Egen pepparkaksdeg eller färdigköpt?

Färdigköpt! Orka mecka liksom.... ;) Den i affären är ju god...!

Kokt julskinka, ugnsbakad skinka eller kanske rentav ingen julskinka alls?

Tja, den är ju ganska god förståss... in i ugnen med den:)

Glittret i granen, lodrätt eller vågrätt?

Men skoja med mig... orka bry mig!;)

Tomten kommer med klappar eller klapparna ligger under granen?

Har ingen skorssten, så här kommer ingen tomte;)

Rim på klapparna eller bara juletikett?

Etikett, snabbt o lätt!

Jenny Nyström-jul eller amerikansk jul?

På sin höjd Jenny Nyström.... amerikansk jul - hualigan!!! Vem ska betala den elräkningen bl.a???

Fira jul hemma eller hos någon annan?

Fira???

Lussekatt eller pepparkaka?

Pepparkaka med grönmögelost, mmm... dregglar:) Men lussebullar e gott med!!!

Knäck med hackad mandel i eller utan?

Gärna med!

Carolas eller Mariah Careys julsånger?

Men för guds skull, skona mig!!!

Äta först och klappar sen, eller klappar först och äta sen?

Äta såklart... :) nåt' kul får man ju ha!!!

Julstjärnor eller hyacinter?

Tja... kvittar väl... glömmer vattna dom ändå;)

Julgranen in i stugan den 23:e eller granen in långt innan det?

Öh... spela roll eller? Bara den står där till julafton typ - lär ju barra järnet ändå...;)

Skulle du kunna tänka dig att jobba på julafton?

Har jag gjort så många gånger, så det är väl inget märkvärdigt med det!

Bakar du något till jul? Vad?

Lite... för barnens skull... lussebullar, finska pinnar, pepparkakor...

Vilket föredrar du, lussekatter med eller utan russin?

Med!!!

Vill du ha egenproducerat julgodis eller köpt?

Köpegodis funkar alldeles ypperligt!

Knäck eller ischoklad?

Får väl bli knäck eftersom jag inte kan äta ischokladen...

Hur ser din adventsljusstake (den man tänder varje söndag) ut?

Smides stake.... utan för mycket 'krussiduller'!

Som fönsterprydnad: stjärna eller elljusstake?

Stjärnor... mindre glödlampor som går sönder!

Vill du ha julkort med brevbäraren eller i mailen?

Känn ingen press... mail går så bra så;)

Vilka färger har ni till jul? Klassiskt röd/grön/vit? Guld/isblå?...eller vad?

Svart!!! Näe... skoja bara, rött eller nåt'... ;)

När julpyntar du hemma?

Runt första advent förhoppningsvis, så är det gjort liksom. Då åker 'allt' fram, sen får det va'...!

Har varje jul prydnad sin bestämda plats år ut och år in?

Jo men eller hur... *asg* ( i lådorna uppe på vinden, hehe!)

Vad bara MÅSTE hänga/finnas i granen?

Katten!!! Eller nej, inte det...?! Röda kulor då, kan ju vara lämpligt eller... vadå fantasi...;)

Har du ett färgtema i granen?

Alltid!!! Öhhh.... 'not'!!!

Levande gran eller plastgran?

Äkta... är ju djurälskare så... trevligt med alla kryp som följer med in, hehe!

Hur ser din jul frukost ut?

Frukost??? Öh... va? Ändra nu inte på nåt', utan ge mig kaffe bara!!!

Brukar du göra något aktivitet på julafton, t.ex. gå en promenad, spela sällskapsspel osv.?

Om möjligt; så lite som möjligt! Fast mannen har fått för sig att "vi" ska ha 'hockeyspels-turnering' varje jul med killarna.... sköter dom så bra så;)

Dricker ni köpeglögg eller hemmagjord?

Köpeglögg... orka mecka - igen;) Måste ju gynna affärerna med liksom, hehe...

Vilken glögg brukar du dricka på jul om ni köper den?

Tycker faktiskt om dom vita glöggsorterna... och även dom smaksatta... med rom, whiskey... mmm, yummie:)

Vad av dessa saker brukar ni ha i glöggen, mandel, hasselnötter eller russin?

Mandel och russin... hasselnötter ger mig sån konstig färg i nyllet...!

Finns det någon frukt som är ett MÅSTE till jul?

Clementiner... apelsiner... men 'måste' och 'måste'... det vet jag inte!?

Vilken är din favorit julskiva?

Men sluuuuuta!!!

Vilken är din favorit jul låt?

Himla tjat... ok då... den som Jehovas Vittne spelar varje jul;)

Vad skulle du inte vilja vara utan på julbordet, vad är ett absolut måste?

Janssons... sillen.... gröten....

Nämn tre rätter du lagar helt själv till julbordet?

Skinkan, janssons, äggen.... hehe:)

Föredrar du vörtbröd med russin eller utan?

Med russin såklart:)

Risgrynsgröt eller Ris à la malta?

Båda går bra... gärna med apelsin eller clementinbitar i, friskar upp!

Vill du ha dopp i grytan eller inte på julbordet?

Tack, men nej tack...

Dricker du julmust eller mumma till julbordet?

Julmust

Vilket är ditt bästa jul recept som du har fått av din mamma eller svärmor?

Hmm... har ett julskinerecept som ger en himla saftig julskinka - från svärmis:)

Tittar du varje år på Kalles julafton?

Nej... långt ifrån...

Vilken snutt är favoritsnutten ur Kalles julafton?

Tjuren Ferdinand kanske... som softar under korkeken typ;)

Har du sett Karl-Bertil Jonssons jul?

Jo...

Har ni tomte hemma?

På loftet möjligen...?!

Köper du julklappar till många?

Njae... barnen är ju prio' ett liksom!

Tycker du att det skall vara julklappar till alla eller bara barnen?

Bara barnen - tillräcklig shoppinghysteri under den månaden ändå!

Tycker du att julklapparna skall vara inslagna i affären eller vill du göra det själv?

Måste ju tänka på alla arbetslösa... klart dom kan slå in dom åt mig;)

Färgglatt eller enfärgat julklappspapper?

Spela roll eller??? Det ska ju ändå av ju...!

Roligast att få i sin julklapp?

Klarar mig jättebra utan;) Möjligen en grytlapp från barnen eller en smörkniv... blir kanon:)

Vad skulle den ultimata julklappen vara till dig i år?

En vecka utomlands där dom inte vet vad en svensk jul är;) Underbart!!!

Så... det var väl alles:)
Kopiera den gärna inne hos er!

Kram kram och god j-la jul på er, haha!!!

*S*

Lite om tentan och så... :)

2009-11-12T21:36:00.014+01:00

Ja alltså... OM det nu är möjligt att det undgått någon i min närhet att jag tog min diplomering i helgen - så säger jag det (igen!) nu... så är det sagt, hehe! (så ni gulliga som redan gratulerat mig femtielva gånger, kan ju kanske kludda ner nåt' annat, tihi!) Om inte annat så tänkte jag bjuda på lite bilder från helgen... som för övrigt gick finfint:)

Vi fick börja så smått med att massera/behandla våra båda mentorer och efter det fick vi varsin ny kund att behandla personligt - allihopa samtidigt i samma rum!
Lite pirrigt, men jag kände mig ovanligt cool iallafall... puh!
Allt gick bra:)

Strax efter det ett skriftligt prov - fattas bara annat!
Den fixade vi med:)
Yes!

Helgen avslutades med en hel del prat och tankar kring mycket - allt mellan himmel o jord!
God mat fick vi oxå... "Wallenbergare med riktig potatismos, sås o grönt". Hur gott som helst!
Våra båda lärare fick lite blommor utav oss fyra...
...och vi alla fick varsitt halssmycke av dom - alla personligt gjorda åt var och en av oss:)
Själfallet fick vi även vårt diplom - äntligen:)

Och som avslutning på det hela så möttes jag av min syster o man utanför dörren när vi alla skulle gå hem... som sagt, varför blir jag inte förvånad "söstra min";)
Fick famnen full av blommor, skumpa o present:)
Tack - glad blev jag:)

Jag var faktiskt helt slut efter denna helg... både fysiskt o psykist tror jag!
Antagligen av all spänning o förväntan... och man kände även ett visst vemod!
En liten sorg över att allt är slut... praktiken, träffarna med alla o alla goa skratt o kloka ord o tankar man fått höra på vägen.
Men man får se det som en början på något annat helt enkelt... kapitel två, typ;)
Kan ju bli intressant... eller nåt':)

Min ena mentor; Manuela

Den här massageutbildningen har betytt massor för mig, både själsligt och personligt! Det är inget jag tänker lägga i träda, utan jag vill verkligen utveckla det vidare.
Så nu får man smida vidare... medans järnet är varmt;)

Sen är det ju även som så... att bara för att jag är klar, så betyder det ju inte att jag inte behöver fler o öva på - snarare tvärtom:)
Så tveka inte om ni är nyfikna eller sugna;)
Man lär hela tiden nåt' nytt, varje person och kropp är ju unik!

Återigen... har massor innanför pannan som vill ut här... mycket jag går o funderar på... massor som jag kommit fram till o som jag vill ändra på i mitt liv... men det är svårt!
Jag har inte ens lösning på allt själv... så tiden får utvisa vad som ska ske - eller inte?!

Detta får räcka för nu... natti:)
*S*

Sicken vecka... och än är den inte slut!?!

2009-11-05T20:18:00.007+01:00

Vissa dagar kan verkligen få en tvärvändning som man inte räknat med! Man sitter hemma i godan ro och tror att allt är som vanligt.
Store sonen kommer hem från skolan - bänkar sig i soffan framför tv'n o slappar... tror jag! Istället hör jag en ynklig röst därifrån...
Då visaar det sig att han vurpat med sin sparkcykeln på väg hem från bussen - handtaget går rätt av o han flyger i backen med huvudet före!
Så nu såg han både dubbelt och inte alls - jätterädd var han:(

Så det blev ju ett samtal till sjukhusrådgivningen och en bilfärd rätt upp till akuten istället!
Allt gick ganska fort o vi behövde knappt vänta nåt alls - den effekten brukar det visst bli när man kommer upp med ett barn har jag fått erfara!
Allt lutade åt en rejäl hjärnskakning och rekommendationen blev en övernattning på barn!
Grabben var inte glad kan jag säga... rädd och förtvivlad om vartannat!
För att inte tala om skallebanken som började övermanna honom, hu!

Självklart bara för att krångla till allt så skulle jag på o jobba samma natt - kändes ju inte alls bra precis. Så det blev att jag var kvar hela kvällen på avdelningen och mannen stannade kvar över natten.
Dom kom in o kontrollerade puls/blodtryck varannan timme, så han fick ju ingen vidare ro och som grädde på moset så delade han rum med en liten bebis!!!
Hur bra var den lösningen säg???

Lillebror fick stanna hos moster - vilken smidig tur att hon jobbar vid lasarettet då;) Så han slapp vara själv tack o lov!
Tack o lov har man snälla kollegor som lovade o hoppa in om nöden skulle kräva det under natten - men tur i oturen så behövdes inte det!

Under natten röntgade dom hans huvud oxå, mycket pga att han började kräkas också - men ingen fara på taket som tur var! Men skönt dock att utesluta annat.
På morgonen väl hemma så fick jag prata med sonen själv och han lät betydligt piggare och glad blev jag:) Innan lunch var dom båda hemma igen och det var verkligen en lättnad:)
Först då kunde man slappna av och somna ordentligt...

Ja man får veta att man lever ibland! Men tänk så mycket värre det kunde ha varit ändå!
Samtidigt får man hoppas att han nu förstår allvaret i hur illa det faktiskt kan gå av att trilla i backen på det viset - dom tror ju gärna att dom är odödliga i den åldern dessvärre...

Man hör tyvärr mycket negativt om vården idag och med all rätt många gånger. Men i detta fallet - vilket jag är oerhört tacksam över så flöt allt på perfekt! Snabbt, noggrannt och effektiv personal - tryggt!

NU ikväll blir det soffan... har sovit efter min natt på jobb. Ser fram emot "Idol" och under tiden får jag väl ha lite 'massagelitteratur' i knäet... imorgon gäller det!!!
Klockan tio ska jag vara på plats med mina kurskamrater!
Min massagebänk ska med bl.a och min skalle får minsann vara med mig oxå;)
Puh... sen får det bära eller brista - tjoflöjt!!!
Pratade med min ena mentor i veckan med och där blev mycket sagt kan jag säga... hon är ju som sagt inte bara massör utan även ett mycket duktigt medium...;)
En oerhörd tillgång med andra ord!
Ha en god helg alla!!!

Man får ju bju' på sig själv ibland...!

2009-10-29T23:40:00.007+01:00

Fast bara ibland - är ju inte precis den som håller hov eller står modell precis;) Men idag skulle vi rasta kidsen på luftkuddeland i Hbg och då lurade dom upp oss i den här munderingen...
Inte för att jag precis märkte nån' skillnad i min smidighet, men dock... ;)

Kan bara nämna i förbifarten att jag föll som en fura till slut - pang!!!
Tänk er en skalbagge på rygg - typ;)
Hihi....

Tjingeling!
*S*

Tävling i Rosa...

2009-10-26T21:27:00.004+01:00

Självklart vill man vara med o stödja "Rosa Bandet" med allt vad det innebär!
Hittade även en liten tävling inne hos Annette - häng gärna på och länka till hennes blogg:)
Motivering att vara med o stötta.... tja, man behöver inte gå längre än till sig själv - man har ju själv två såna där "boobisar" så... !!!

*S*

Sicket år....

2009-10-22T09:26:00.016+02:00

Ja ja - året är inte slut ännu här, men jag kan ändå backa bandet och säga att det varit ganska så händelserikt för min egen del i varje fall.
Jag har varit kass på att skriva nåt vettigt här på länge... fyllt inläggen med saker o ting som inte säger så mycket om vad jag egentligen går o funderar på... 'kanon' tycker säkert många som inte skulle yppa en tanke som passerar deras sinne!
Men jag har upptäckt sen länge att jag inte riktigt fungerar så... bloggar med små anekdoter och vardagshändelser i all ära, verkligen - jag gillar dom jättemycket o besöker dom mer än gärna:)
Men läser jag 199 inlägg av 200 i en blogg med enbart myspys och en rosa fluffig vardagsidyll, så börjar i varje fall jag att undra....!
(såvida det inte är en person jag känner väl!)

Det som ger mig mest är dom som vågar blottlägga vardagens problem och konfrontera dom med ord och åsikter!
En slags inre terapi för öppen ridå, men ändå inte... Jag har stängt inne så mycket skit (rent ut sagt) så många gånger när ens omgivning trott att allt varit fridens liljor... och det är så enormt tröttsamt o energislukande!
Självklart väljer var och en vad dom vill skriva - icke att förglömma, det har jag både full förståelse och respekt för! Man kan inte begära att alla ska känna sig bekväma med o fläka ut sina vardagsbekymmer o personliga problem - för ingen ska inbilla mig att dom inte finns där hos flesta - mer eller mindre!:) Sen är vi alla olika - om vi vill visa att man är tämligen normal eller om man hellre kör med en perfekt fasad utåt för att inte visa sina svaga punkter;)
Alla varianter finns, det bara är så!

Som sagt... den senaste tiden har varit... minst sagt händeslerik för mig... jag är inte speciellt van vid så mycket, så detta har räckt mer än väl för mig:) Dels att man varit inne och provat på jourhemsbiten i sommar - dock bara under en månads tid, men bara det har varit en enorm erfarenhet:) En positiv sådan! Få se om det kan bli mer utav den saken i framtiden:)

Sen har ju min massageutbildning gjort ett rejält lyft i min vardag oxå, för att inte tala om mitt eget mående. Är för evigt tacksam över att syrran min kom hit o viftade med sin lapp om meditationskursen hon skulle gå på nu i höst... vilket i sin tur väckte min nyfikenhet över massagekursen som oxå fanns att finna på samma lapp... och på den vägen vart det:)

Och har jag inte sagt det förut så säger jag det nu att jag är oerhört tacksam för alla som frivilligt ställt upp som försökskaniner under hela sommaren här och fram till nu - som låtit mig utöva min massage på er:) Utan er hade jag inte kunnat det jag kan idag kan jag lugnt säga!
Självklart har min praktik med min otroligt kunniga mentor gjort sitt också. Dom dagarna har varit ovärderliga minst sagt!
Sen vill jag oxå passa på och be om ursäkt om jag imellanåt verkat totalt insnöad med min massage o tjatat om den så era öron ömmat i tid o otid;) Sorry... men, jo... den har varit och är på min näthinna en hel del, liksom;)
Jag är egentligen medveten om det och försöker verkligen då och då att landa och känna efter hur det känns och vad som egentligen pågår... för det går undan kan jag säga.
Jag vill inte sväva iväg o glömma min omgivning... fast det gör jag inte egentligen, däremot känner jag att min fritid blivit begränsad en hel del sen utbildningen börjat - såklart! Konstigt vore annars!
Förut har man varit van vid många lediga dagar - som jag för all del kanske inte alltid förvaltat maximalt, men vadå... jag hinner väl, har jag tänkt;)
NU... när dagarna fyllts med annat så känns det kan jag ju berätta. Och detta är jag ovan vid - det är roligt, givande och spännande - men jag är ovan vid att tiden inte riktigt räcker till... och då menar jag inte att jag inte hinner höst o vårstäda eller kantklippa gräsmattan eller leta upp ursprungsroten till all kirskål.... nix, 'no way'... Det ger mig ingenting - däremot hann jag träffa mina vänner lättare förr, jag hann o vandra runt med vovven mer förr, jag hann o ta upp en bok lättare förr... för att inte tala om min scrapping.... jisses... så lite som jag scrappat i år har jag aldrig lyckats med innan! Saker som gjort att jag mått bra... Jag mår bra nu oxå - men jag är ovan vid min vardag på nåt vis...

Jag vet att hur många som helst arbetar heltid och sköter allt ändå utan o höja på ögonbrynet ens, men jag är inte sån... alltså reagerar jag.
Man vänjer sig väl... antar jag!?!
Iallafall.... alla som känner mig, mer eller mindre - jag har inte glömt er, jag ska bara vänja mig vid att omfördela dygnets 24 timmar på ett annat sätt:)
Massagen har tagit och tar mycket av min tid, men jag utgår ifrån att det är övergående eftersom jag är under utbildning och mycket har fått ske här hemma och på min övriga lediga tid. Nästa år - om allt går som det ska, så kanske det blir lite annorlunda uppstrukturerat iallafall:)
Dom flesta känner väl till talesättet: "Skomakarens barn går i dom sämsta skorna"... och lite så har det kännts med min massage här hemma oxå... mina nära o kära har fått minst känns det som ibland - det har stört mig till o från... jag vill ju hinna med alla! Men men... :)

Helgen den 7-8 november är helgen med stort H... då ska jag tenta - både teoretiskt och praktiskt och förhoppningsvis bli diplomerad massör!
Så... har jag inte fått total hjärnsläpp innan eller svimmat förr... så lär jag aldrig göra det, om jag fixar den helgen;)

Detta får räcka för idag... där är mer som vill ut, men jag får ta den efterhand... typ;)
Ta hand om er därute... köp en pumpa eller nåt'... ganska coola tingestar som växer upp från små frön;)

PS! Lämna gärna en "kråkspark", speciellt ni som brukar läsa här flitigt men som aldrig ger er till känna - alltid kul och "se" er oxå! Jag vet ju att ni finns ändå;)

*S*

Coelogynes Fotoutmaning i Hbg 17/10

2009-10-17T15:54:00.016+02:00

Tackar Ingela för ett mycket trevligt initiativ till denna roliga fototävling som utmanade oss alla denna eftermiddag! Vi som hängde på var Pia, Jeanette, Jacqueline, Ottilia och Ingela såklart:)
Endast fantasin kunde sätta stopp för hur vi tolkade alla 10 olika fotouppdrag:)
Gå gärna in o kolla dom andra deltagarnas foton och se hur dom har tolkat orden jämfört med t.ex mig!

Här kommer mina bidrag till "Coelogynes Fotoutmaning"

1. En röd tråd.... skosnörena:)

2. Högt... högt upp i det blå!

3. Sex... ja, kan det bli mer tydligt?:)

4. Glädje... i en ordlek:)

5. Tång... (S)tång

6. Motsatser... Svart - Vitt

7. Förlorat... blommorna har förlorat sin blomning!

8. Form... ja, bilden talar väl för sig själv:)

9. Självporträtt!!!

10. Resa.... Bye bye:)

...en himla trevlig tävling:)

Tack för mig!

*S*

PS! Lycka till Peter med valet av vinnare;)

Sex räcker!

2009-10-16T23:20:00.005+02:00

Sex nära vänner är allt du behöver, enligt livsstilsförfattaren Mark Vernon.
Så ha inte dåligt samvete för att du inte hinner med dina hundra polare på Facebook eller i mobilens telefonbok:)

...plockat ur tidningen PS!

Scrapdax igen - välkomna:)

2009-10-06T14:27:00.003+02:00

Jahapp... för den eller dom som inte redan vet eller har anmält sitt intresse så blir det till o scrappa tills fingrarna blöder nu på söndag - återigen på Ättekulla (vid kvarterets pizzeria)!

I all sin enkelhet - du tar med dina scrapsaker o ett gott humör!
Portarna slår upp kl.10.00 och vi håller på tills vi inte giter mer;)

Det kostar gratis och alla är välkomna:)
Anmäl er gärna till Jacqueline så får hon lite koll på läget:)

Må gott alla!
*S*

Hösten är här...

2009-09-30T19:45:00.013+02:00

...och för mig personligen är den välkommen - jag tycker verkligen om hösten!
Färgerna i naturen är fantastiska - det känns som om allt sätts på laddning till nästa vår när allt ska blomma upp igen:)
Jag bara hoppas att inte höstvindarna rycker av allt för tidigt, för har väl alla löven trillat av så är det grått sååååååå himla länge!
I den mån jag hinner så tar jag med mig kameran ut och försöker föreviga färgprakten i naturen medan den lyser upp som bäst:)

Jag vet att inte allt för många håller med mig, men hösten är nog den årstiden jag känner mig mest i harmoni med - får sådan ro i själen.... Alla årstiderna har sitt, men hösten är min! För mig är den inte fullt lika emotionellt stressande... knasigt kanske, men sån' är jag:)
Inre demoner som ständigt gör sig påminda inom mig.

Sommaren är härlig, men då ska gärna "allt" ske och hinnas med - även fast man själv är den som avgör vad och hur mycket! Omedvetet har jag väl en inre press utifrån från min omgivning som stressar upp mig... dumt... jag jobbar på det - försöker avgöra själv vad som känns bäst för mig och min familj!

Vintern är ok den med... och hade vi fått lite snö som låg ibland hade man kanske blivit lite glad o pigg av det "ljusa" oxå, men den risken är ju minimal här nere i Skåneslätt dessvärre.
Julen är för mig personligen ett ständigt gissel... mest en känsla som ger mig en klump i magen hela december månad! Jag önskar verkligen att jag hade sett det mysiga och rofyllda i denna högtid... men för mig är det svårt.
Plågar mig igenom den för killarnas skull... försöker göra "det man ska" osv.
Senaste julen tyckte jag ändå jag hade läget skapligt under kontroll... sänkte ribban inom mig, sänkte kraven... och mådde faktiskt bättre:)
Inte för att jag stått på huvudet andra år, långt ifrån - men rent psykiskt varvade jag ner och det var inte helt fel. Gäller bara o komma på hur;)
Ja jag vet... jag är och förblir knepig , "but that's me"!

Jag respekterar verkligen alla som njuter o är rent lyriska 2 månader innan jul, men låt mig få lulla runt i min egen bubbla... så lovar jag att allt blir frid o fröjd;)
Jag är stor nu och bestämmer själv och så länge jag är kapabel och tänka o tycka själv så... tänker jag fortsätta med det:)

Jag utgår ifrån att folk i min omgivning försöker göra det som passar dom bäst också... och utgår ifrån sitt och sina egna önskemål och inte vad "alla andra" tycker att man bör göra eller borde tycka. Förhoppningsvis är folk starka nog och stå för sina åsikter utan att slaviskt böja sig för kollektiva grupptryck i tid o otid.
.Inte lätt det där alltid... alla är vi olika, unika i en lika värld!
Sticker man ut så är inte det bra... man faller ur ramen och det stör folk!
Tänk så hemskt... !

Men iallafall... stå på er där ute - det kan ni om ni bara vill:)
Gå nu ut och njut av hösten - sug in alla färger i naturen så ska ni se... !

*S*

Gårdagen...

2009-09-27T22:27:00.011+02:00

...måste jag ju bjuda lite bilder på:)
Jag var ju ute i Sånna på höstfesten hos Eva-Lena med familj:)
Vilket jobb dom lagt ner - som flitiga myror hela högen!
Dessvärre var vädret emot oss lite denna dag! Lite råkallt, mulet med några regnskurar... men vädret till trots så var där en jämn ström av besökare hela dagen och det tackar vi för;)
Det var skoj o träffa lite folk man inte sett på länge!

En del utav alla stånden som fanns där... lite blandad kompott!

Kan ärligt säga att det där med kaninhoppning verkar lite skumt enligt min mening! Men dom såg faktiskt ut att tycka det var kul:)

Många stannade till och beundrade dessa små liven... kaniner går väl alltid hem, speciellt hos barnen:)

Även shettis agility bjöds det på...

...liksom spansk riduppvisning - väldans pampigt!

Sist men inte minst så måste jag presentera gårdens lille "Ville" - redan jordens charmtroll:)

Personligen gjorde jag inte många knop denna dag, men ändå kastade jag in handduken redan vid nio igår kväll!
Med magen full av goa' kräftor (som store sonen önskat att äta i evigheter nu) kröp jag till sängs ihop med killarna - och somnade till "Hulken" som dom skulle ligga o titta på;)
Antagligen för mö' frisk luft på en och samma gång!

Tjingeling!
*S*

Höstfest i Sånna - välkomna:)

2009-09-21T07:52:00.008+02:00

Hej o hå, luden tå... ;)

Nu på lördag den 26/9 har jag fått äran att vara med på en Höstfest i Sånna som "Hästboden i Sånna" anordnar - en f.d kollega till mig säljer en massa hästgrejor där bl.a och en hel del annat oxå för den delen:) Så det blir lite som "öppet hus" där!

Anledningen att jag ska vara med där är att jag ska ställa ut med min massage... och med mig kommer där att vara en hel del andra utställare och en massa jippon under dagen! Bl.a med smycken, tofflor, äpplen, hårprodukter, ansiktsmålning för barnen mm.
Så har ni inget annat för er på lördag, så tycker jag absolut att ni ska ta en sväng ut på "lannet" och beskåda detta... kommer att vara till glädje både för vuxna och barn:)
Bl.a kommer där att finnas både ponnyridning, shettisagility o kaninhoppning mm. mm.

Pssst! ...och så lösgodis för 3.90 kr/hg (supergoda sorter!!!) mm.

Som sagt, gå gärna in på följande adress och läs mera! Där finns även vägbeskrivning...
(Sånna ligger precis utanför Kvidinge)
www.hastbodenisanna.se

Häng på!!!

*S*

Aha.... :)

2009-09-16T23:08:00.004+02:00

"Har du lagt märke till att vissa människor drar till sig livets goda?
De tycks glida fram med ett tryggt leende i ansiktet och njuta av allt som bjuds.
Har de bara tur eller har de en medfödd förmåga att skapa rikedom i sina liv?
Svaret är att de kommunicerar på ett sätt som drar till sig det bästa från andra människor.
Det de gör, ofta omärkligt, är att ge något.
Det kan vara något så enkelt som att le och hälsa vänligt, tillräckligt för att lysa upp dagen för de människor de möter:)

Gå ut och lys själv, och du kommer att märka vilken rik skörd det kommer att bli! "

Taget ur tidningen "PS! Personlig utveckling & psykologi"

Vilken vecka, vilken låt....

2009-08-30T23:57:00.011+02:00

Hej... här sitter jag... fullproppad av veckans händelser o intryck...
För ett år sen vid denna tiden satt jag o misströsta allt... visste varken ut eller in... tyckte livet i största allmänhet var ett rakt innehållslöst streck... typ som på en hjärtmonitor som slutat pipa.
Allt som jag borde vara tacksam för, var inbäddat i ett skumt hölje... så märkligt livet kan vara!

Allt är långt ifrån fridens liljor idag... fortfarande har jag inte alla vindarna med mig... nya saker tar ständigt vid som upptar ens tankar... killarna har börjat i sina nya klasser, varav den ene på ny skola! Mina förhoppningar är stora liksom min våndor...

Denna sommaren har stretat åt många olika håll - man har märkt att killarna vuxit, ändrat sig o utvecklats... Store killen är större... kräver annat o får större revir hela tiden... andra vänner gör intrång o jag blir orolig!
Ska man låta det bero eller helt enkelt följa med vågen o hålla koll? Är det så illa som man tror, eller jag målar fan på väggen? Vad kommer den nya skolan o den nya klassen o bidra med... bra kamrater eller ännu värre? Tja, ska jag verkligen grubbla mig blå på det redan? Nja... kanske inte... !

Lillkillen växer o mognar även han o självklart är det spännande o följa storebror i hälarna... vad månde det bliva av dom båda???
En annan som inte fick en normal tonårsperiod har inte särskilt mycket att jämföra med... jag får väl helt enkelt göra det bästa av det... eller "vi" kanske jag ska säga - fast jag ska inte blanda in mannen i min missade tonårsperiod - för han hade nog en dubbel av sin;)

Men det är väl inte meningen att det ska vara enkelt att leva... inte att vara människa heller tydligen!
Däremot har jag kommit underfund med att livet - trots diverse 'ups n' downs' kan ha en del positivt o bjuda på:)
T.ex den här veckan har helt enkelt bara varit så... otroligt givande! Hela veckan har varit som en enda stor själslig laddning med positiv energi... jag har tillbringat flera dagar ihop med min mentor på massagepraktik - likaså träffat min andra mentor på plats när vi haft den praktiska teorin nu under helgen...
Jag har även äntligen träffat min kurskamrater... vi är fem personer, fem olika o unika tjejer som alla har som mål att bli massörer under Manuelas o Rositas skola - underbart!
Tror att blandningen av oss alla kommer o ge en intressant skörd framigenom... det tror jag garanterat:)
Jag är verkligen glad o tacksam över att ha fått denna möjligheten - tacksam över att få lära känna så speciella människor oxå... :)
Jag är även glad o tacksam för att mina vänner o bekanta stått ut (tror jag iallafall!?!) med mina aha-upplevelser o allt massagesnack, för att inte snacka om alla jag har jagat för att få massera, hehe... ja jag behöver ju era kroppar så innerligt för att träna på;)

Den senaste tiden känns det som om någon bit för bit rivit muren som varit framför mina ögon så länge! Det kan faktiskt finnas annat bakom dom höga murarna - problemet är att det ibland kan ta en sådan enorm tid o hitta det... är murarna för höga så har man inte ork att ens försöka komma över dom - den känslan har iaf jag varit mer eller mindre besatt av länge länge!

I november - om allt går som jag vill, så ska jag vara klar som diplomerad massör och jag ska verkligen se till o komma igång! Vården i all ära - jag trivs verkligen där jag är nu, mer än jag kunde tro att jag skulle göra i början... MEN finns det nåt mer otacksamt att jobba inom än den kommunala äldrevården???
Jag pratar inte om alla mina pensionärer eller goa kollegor, utan ledningen o cheferna som enbart är besatta av pengar o åter pengar! Pengar som tycks styra allt... minus här o minus där o mitt i alltihopa finns våra förvirrade o otrygga pensionärer o ovanpå det - fast dock långt ner på golvet, VI personal!

Trötta mig - säger jag då... jag är åtminstone tacksam över att jag jobbar på natten så jag missar den värsta stormen av all stress som detta skapar bland både personal o de gamla!
Kan jag - om möjligt, åstadkomma nåt mer positivt med min massage... på nåt vis - så ska jag nog se till o göra det!!!
En förändring måste ske i mitt liv och det NU! Om jag inte försöker, så lär jag grubbla ihjäl mig och framförallt ångra mig! Mitt jobb på natten har jag kvar (väl???) såvida dom inte trollar bort mig nån' annanstans (ja, så som dom rotar o rör så...!!!), så massagen kan jag alltid mecka med på min lediga tid:)
SÅ förhoppningsvis så har snöbollen bara börjat rulla så smått... ska bara se till o inte luta backen för brant bara:)

Måste avsluta med o inflika att jag råkade glida förbi en video med Madonna idag... jag som inte ens är speciellt förtjust i henne, men vadå... låten gick direkt in i hjärtat på mig o fängslade mig direkt - ni kanske redan har hört den, men inte jag förrän idag...
Tycker den är magisk... ger mig tuppskinn var gång jag spelar den;)

Dagens bästa... seriöst alltså :)

2009-08-24T16:20:00.008+02:00

Hehe.... mannen berättar - han hade ringt A-kassan idag igen för o stressa dom litta... han frågade om sin ersättning och så...

Hon svarade: "Jodå, allt såg ok ut - den hade gått igenom o ansökan hade blivit behandlad!!!" Snacka om fanfar o jubelrop bara där... (efter snart 17 veckors väntan!)
Så då frågade mannen; "Ok, då får jag mina pengar nu på torsdag alltså?"

Hon svarar: "Öhhh.... (paus)... va... naaeee... det vet jag ju inte???????? Det visste hon inte... det kunde hon inte se nån'stans.... kanske nu på torsdag... eller nästa torsdag eller nåt'?!?!?! "

Jubelrop igen.... !!!! Alltså, blir man imponerad eller vad??? Man kan inget annat än o asgarva o ta sig för pannan!

Allt detta ingår i "Sverige-paketet" typ.... landet älskar blanketter o paragrafer och tack o lov för data-systemet... för då kan man alltid skylla på datastrul... eftersom människan ändå inte har koll!

*Amen*
PS! ...sitter fortfarande o ler för mig själv:) Fascinerande...!

Lite feedback o reflektioner...

2009-08-20T00:22:00.008+02:00

Hej igen....

Jag förstod ju att mitt förra inlägg skulle väcka tankar o känslor på ett eller annat vis hos folk o jag tackar för era rader o era egna erfarenheter (eller inte) - jag vet ju att det finns mängder av folk där ute som tycker det är lika främmande att vara i min (vår) sits som jag tycker det är främmande att ha en vardag med en trygg ekonomi.
För mig har aldrig pengar varit en självklarhet, aldrig någonsin... men för vissa bara finns dom där o har alltid gjort. Det är inte alltid lätt o sätta sig in i varandras världar då... men tack o lov så finns det iaf folk som försöker känna med o tänka sig in i det o det tröstar ju lite iaf:)
Mindre perioder då o då i mitt liv har det varit lättare såklart, men aldrig något jag tagit för givet - att pengarna alltid ska flyta in o framförallt samla sig på hög... det är inget som jag har någon större erfarenhet utav - men förhoppningsvis är det inte för sent att lära:)

Man har som sagt hunnit med o fylla 40... och mannen är snart exakt 5 år äldre... och jag trodde faktiskt inte för ca. 15 år sedan att jag skulle ha det just så här idag! Jag tog för givet att man skulle få kämpa o snåla i början, men att det iaf skulle stabilisera sig så småningom... framförallt i dagsläget!
Men det bidde inte riktigt så... ibland känns det som om man står o stampar på ruta ett fortfarande - det var inte riktigt så jag hade planerat... faktiskt!
Inte undra på att ens självförtroende är i botten o man skäms när man inte lyckats bättre. Så fort man trott att man haft kontroll på läget, så har någon dragit undan mattan under fötterna på en... i detta fallet, mannen som blivit arbetslös igen!
Det tar tid att komma om igen kan jag säga... tid att komma ifatt o sen ovanpå allt hinna spara ihop nåt igen... blir matt bara jag tänker på't.

Jag vet att vi inte är dom enda... vet fler som t.o.m blivit utstämplade o helt utan inkomst... jag menar, har man inte mått dåligt innan - hur är självförtroendet o hoppet då???
Skyddsnätet för oss vanliga dödliga är då rakt inte nåt' o stoltsera med!

Sen har vi dessvärre den procenten av befolkningen som med noggrann planering och ingen skam i kroppen, utnyttjar systemet så till den milda grad att effekten blir att vi andra godtrogna och plikttrogna får ta smällen när dom högre makterna här i landet kommer med kollektiva bestraffningar - krångliga system o kryphål som får oss på fall, om och om igen!
Allt detta resulterar i att folk som verkligen vill jobba hamnar snett... och folk som verkligen är sjuka o behöver stöd o hjälp blir ännu sämre... och kaoset blir ett faktum!
Slutsumman av kontentan... ett ännu större hål i plånboken här i landet! Jag blir verkligen helt förtvivlad när jag börjar fundera på det...

I många fall är det även folk som arbetat i nästan hela sitt liv som blir uppsagda o inslängda i detta arbetslöshetssytem med sega o krångliga A-kassor och arbetsförmedlingar som piskar en med att söka jobb som antingen inte finns eller som ligger milavis bort... eller så får man kasa runt på så kallade praktikplatser eller aktivitetsjobb för struntsummor - när man innan i livet varit både arbetsför och aktiv på diverse arbetsplatser... förnedrande många gånger!

Nåväl... nån' gång ska det väl vända här hemma tycker jag... Innan sommaren la jag min förhoppning på att banken skulle kunna råda en o ge lite ekonomisk rådgivning - men efter 2 bankbesök på olika banker så har jag lagt det på hyllan. Åtminstone i nuläget...
Det enda jag fick fram var att dom gärna hjälper till om man har pengar - inte om man är utan!
Visst fick vi tips förvisso... "Det är bara o plocka fram papper o penna o göra en budget" och "ja men det är bara o använda sig utav ett Excell-program"...
Men om man inte har använt excell nån'gång då... och vad ger det mig o plocka fram papper o penna???
Ok... jag har förstått att antingen har man gåvan o spara eller så har man det inte - jag har den tydligen inte o ingen skulle bli gladare än jag över att få lite konkreta råd om hur man ska bära sig åt... man orkar liksom inte riktigt med att enbart få höra "det är bara o spara o snåla" och "det går bara man vill"... i varje fall så har det inte hjälpt fram till nu o klokare av det blir jag inte heller.
Jag menar... jag utgår ifrån att vi inte alltid kommer att ha det såhär, utan att mannen får en inkomst en dag... då bör väl allt bli normalt igen - eller? Så är det ju för andra... väl?

Samtidigt får jag lite panik även för det... när mannen väl får ett jobb... då måste man skynda sig o komma på rätt köl igen och det fort! Spara ikapp o handla så att allt ser bra ut...
Jag är kanske dum, men så knasigt kan jag tänka imellanåt. Japp, jag är en expert på att grubbla jag - borde skriva det i min meritlista;)

Någon kanske undrar varför detta med pengar är så viktigt hos mig... men det är snarare så att det faktiskt inte är det - men för att vardagen ska fungera så behövs dom tyvärr!
Jag är inte ute efter orimliga mängder av den varan, snarare en jämn fördelning av dom så att det liksom går runt bara:)
Jag menar - har man aldrig saknat dom så blir ju ämnet relativt oviktigt, eller hur:) Men fattas man dom så blir det ett helt annat perspektiv i slutändan.

Jag är själv uppvuxen med föräldrar som stoppade undan mitt barnbidrag varje månad och dom tyckte säkert dom gjorde nåt' bra för mig - men det kunde även resultera i att jag hade 2 par byxor och nästan lika många tröjor under ett halvårs tid imellanåt... alltså, inget extra under min skoltid inte! Att göra en sådan sak kan oxå bli tämligen snedvriden - speciellt i ögonen på ett barn.
En annan tillhör den kategori av folk som tacksamt ser fram emot den 20'e varje månad med lättnad och jag har även full förståelse för varför det är mer folk i affärerna runt den 20'e oxå;) Men som sagt, det är jag det!

Men iaf, detta varken är eller är tänkt som något desperat inlägg om "stackars oss", utan enbart lite reflektioner o tankar som ploppar upp. För det första har man blivit ganska så luttrad genom åren faktiskt, man blir tålig av många nederlag. Även om det sliter o tär också... men med tiden så blir man inte fullt lika chockad var gång det går emot en liksom.
Sen för tillfället så är jag nog lite i ett avtrubbat läge... man orkar inte riktigt bekymmra sig... jag kan ju ändå inte göra något!
Sen har vi faktiskt varandra... vi är friska... (ja jag har inte papper på annat faktiskt *asg*) o tak över skallen:) Våra barn berikar vår vardag o likaså djuren.. ja faktiskt även djuren - dom kan bidra med annat än päls, grus o fjädrar:)
Bara det att få ha hälsan i behåll är inte alla förunnat - långt ifrån o bara man börjar tänka på den biten så får man frossbrytningar om något skulle hända!

Jag har filat på det här inlägget i några dagar... ska jag skriva mer eller inte typ... fast o andra sidan varför inte??? Varför ska man knipa igen o bara sopa alla bekymmer under mattan jämt??? Passar det sen inte o läsa, så varsågoda... träd ur min blogg tack!!!
Eller använd er utav det röda lilla krysset uppe i höger hörn - mycket effektivt, jag lovar;)
Jag besöker många bloggar var dag o jag har många favoriter, men ibland kan jag bli lite trött på alla "glad-bloggar" som fullkomligt vräker ur sig perfekta, felfria o glada inlägg... missförstå mig rätt... men har vi inte alla dåliga dagar ibland???

Självklart är det upp till var och en att blottlägga sitt inre, givetvis - men ibland är det skönt att få konstatera att andra har en grå vardag oxå ibland. Jag har det iallafall... allt är inte alltid roligt o idylliskt, långt ifrån!
Självklart behöver vi alla positiva saker ibland oss o ingen mår bra av att läsa trista o negativa saker hela tiden, det räcker ju med alla dagsnyheter man matas med varje dag både här o på tv/radio. Men som sagt... nån'gång kan man låta ångkokaren få pysa till tycker jag...
Eller???

Nåväl... nog knackat här.... dax o packa ihop mig o ploga mig igenom 3 nätter på jobbet:)

Adios o ha en skön helg alla ni som har annat för er:)

Stor kram till alla i min närhet och alla övriga med!
*S*

OBS! Långt -Jag skulle inte... men nu kan jag bara inte låta bli...!!!

2009-08-15T19:05:00.006+02:00

Jag hade bestämt mig för att jag inte skulle skriva om det... inte beklaga mig... inte gnälla o låta bitter - MEN nu kan jag faktiskt inte låta bli och känslan som egentligen råder inom mig är mer en uppgiven ilska än en urholkad bitterhet!
Det gäller inte bara för mig o min familj utan alla de drabbade här i vårt land... Sverige som i så många fall ska vara så himla bra o tryggt - vilket det förvisso är i många andra avseenden, icke att förglömma!

Men för guds skull, vad ni än råkar ut för - så gå inte o bli arbetslös UTAN att först SPARA och förbereda er för det, helst åravis i förtid!!! Kolla även INNAN ni blir arbetslösa VAD som gäller, VAD som ska stå i alla 372 blanketter så att ni inte får dom hemskickade igen för komplettering, vilket kan fördröja A-kassan med ytterligare fler veckor mm.
Var inte lika NAIV och DUM som jag var som i min enfald trodde att systemet skulle fungera... att mannen efter noggrannt ifyllda papper, ivägskickade i rätt tid med allt vad det innebar - skulle få någon ersättning i TID!!!
ACK vad vi bedrog oss - nästa vecka har det gått 16 veckor sen mannen anmälde sig arbetslös hos A-kassan, i detta fallet "Alfakassan"!

Idag stod det återigen rubriker bl.a i Aftonbladet (klickbar länk) om folk som får vänta okristligt länge och jag undrar om läget har varit lika illa nån'gång förut??? Vi här hemma har varit drabbade förut med att mannen varit utan jobb då o då, fast jag kan inte minnas att han fått vänta SÅ länge förut.
Det är oxå ett faktum som gjort att man hela tiden halkar efter o inte kommer ifatt plus att man nu råkar vara så "dum" att man bara har vanliga enkla arbeten båda två - men hur som haver så kan väl ett land inte enbart innehålla direktörer, chefer o ingenjörer mfl mfl!
Några ska väl kunna överleva som vanliga dödliga arbetare oxå tycker man... eller är jag dum o naiv även i det fallet månne?

Om ni ens har orkat läsa ända hit (vilket ni såklart inte är tvugna till!) och även gått in på Aftonbladet för o läsa artiklen (klickbara länkar båda), så läs gärna kommentarerna under, som folk får lov o tycka till om skriver... man kan hålla med om mångt o mycket, samtidigt som jag personligen kan erkänna att vissa regler o lagar är oklara för just mig - och då uttalar jag mig inte om jag är osäker... MEN i vanlig ordning ska vissa "viktig-pettrar" o "besserwissers" sätta oss vanliga dödliga på plats o komma med pekpinnar... det får det verkligen att ryka ur mina öron!

Jag hävdar fortfarande att folk som aldrig saknat pengar (och då pratar jag om att klara sin vardag med mat, kläder o sina räkningar - INTE en prylkåt vardag fylld med märkessaker o restaurangbesök!) har svårt o begripa att det är tämligen omöjligt o spara 5 eller rent av 6-siffriga buffertar på kort tid! Det är inte "bara o lägga undan bara man vill" - möjligheten ska finnas med!
Så med andra ord - NEJ, vi har inte varit förberedda på att vänta över 16 veckor (vem vet - det kanske blir 20v som dom skrivit om?!?!) och nej, vi har inga stora buffertar, eller placerade pengar på olika konton i olika fonder o världsdelar o än mindre pengar i madrassen!

Ett snille som kommenterade skrev att han inte kunde begripa varför folk inte såg till o spara - han sparade 5000 var månad o åt minsann ute var dag... så vad kunde problemet vara undrade han????
Ursäkta... är det underligt att man ilsknar till?!

Där var flera inlägg som enligt min mening, var skrivna av personer som aldrig varit i en sådan sits med pengabrist eller inget arbete... det är bl.a då min undertryckta ilska o uppgivenhet bubblar över - igen:(
Inte nog att man kämpar förtvivlat med att hålla god min till vardags plus att man gör allt för att förtränga att ens konto snart ekar bokstavligen tomt i alla hörn... så ska man behöva försvara sig nästan inför folk som inte vet bättre...

Återigen så står jag för att jag självmant valt att arbeta deltid av diverse skäl och självklart kan det inte bli några feta löner utav det såklart!
Mannen har haft oturen vid flera tillfällen att vara bland dom sista in o först ut bl.a och perioderna imellan har då varit knapra o sen tar det ju en evig tid o komma ikapp igen.

Har funderat mycket på varför folk (ja, även vi!) bara accepterar detta som händer utan att göra mer uppror??? Folk sitter snällt o väntar på att pengarna ska komma... gnäller lite o suckar... sen inget mer! Då o då kommer det nån' rubrik i tidningen o sen glöms det bort igen...
MEN har man skulder, eller en obetald räkning eller liknande... DÅ är det minsann synd om en och snabbt som attan blir det påminnelse o inkasso o så har man fogden i hälarna (tack o lov har vi inte kommit dit - ännu iaf!?!) - men att A-kassorna är så här grymt försenade... tja, vad görs åt det???
Nada o inget!!!

Vissa försöker trösta o peppa o säger att tänk sen när väl pengarna kommer, så mycket pengar det då blir... Jo, kanske det - men ALLT är så grymt eftersatt här hemma att vi knappt vet vart vi ska börja eller prioritera!
Grabben kommer o behöva busskort nu när skolan börjar, jag själv har 2 trasiga tänder, snart kommer alla medlemsavgifter till alla barnens aktiviteter, en trasig bil står på uppfarten som kostar en förmögenhet o laga, för att inte tala om allt i huset som är halvdant... ja listan kan göras lång som en dassrulle...
Samtidigt är det ju inte bara o sätta sprätt på dom, för frågan är hur länge mannen faktiskt kommer att vara utan jobb framöver... då kanske vi behöver dessa pengarna fram tills dess!?

Likaså var det väldigt många i början som såg det positivt att mannen blivit arbetslös och som såg möjligheten i allt vad vi nu kunde hinna med o göra hemma och på huset osv.
Tja... vad ska man säga... med tanke på allt vad vi behöver göra här hemma så vet jag inte vart vi helt plötsligt skulle få pengarna ifrån bara för att mannen helt plötsligt blev utan jobb???
Hum... jag har verkligen missat en poäng där... Jag menar - så många har sagt samma sak, så jag har verkligen grubblat imellanåt OM tanken verkligen är relevant med att vi faktiskt förväntas renovera o göra om halva kåken under tiden han går hemma utan inkomst o jobb???
Öhh... hur göra???
T.o.m svärmor var förväntansfull när hon kom o hälsade på i sommar och tyckte det skulle bli jättespännande o se allt vad vi hade gjort i huset.... !!!
Snälla någon... förklara för mig:(((( ???

Personligen tycker jag iallafall att vi faktiskt varit ganska duktiga ändå denna sommaren - vi har lyckats o hålla näsan ovanför vattenytan på nåt' märkligt vis... mannens slutlön har lappat en del och skattepengarna vi fick höll oss precis flytande nu dom senaste månaderna... men inte mycket mer och nu är pengarna slut, det dyker liksom inte upp mer och enbart min lön täcker precis våra utgifter o räkningar.

Så på flera vis har vi det betydligt bättre än många, många andra som blivit drabbade här i landet... vissa är arbetslösa båda två, vissa är ensamma med barn o för att inte tala om alla sjukskrivna o föräldrarlediga... ALLT är försenat verkar det som!
Sen den biten med många långtidssjukskrivna är ju oxå ett kapitell för sig... vilken skrämselpropaganda dom kör med alltså! Fast det ska jag nog inte börja skriva om, för bara det är en historia i sig!

Jag ska inte älta mera nu... men detta är en av många saker som pyrt o rykt innanför mitt huvud i sommar o egentligen blir jag väl inte klokare nu när jag skrivit... men det behövde komma ut.
Jag söker inte medlidande eller tröst, jag vill bara få förklarat hur det har kunnat gå så snett här i det här landet??? Vart nån'stans på vägen gick det fel egentligen???

???

Det var en gång en liten träff:)

2009-08-14T22:57:00.017+02:00

Jag får ju skärpa till mig o skriva lite mer här inne... har närapå kommit av mig ju!
Huvudet är oftast fullt, men tangenterna verkar ha klibbat ihop här... hum!
Nåväl... iallafall... sen sist så har jag hunnit med en liten scrapträff:) Men bara en liten en i all sin enkelhet! Så liten träff att det egentligen bara var en mysig 'scrapdejt' på annan ort, annan lokal o lite andra tapter;)

Inget avancerat så egentligen... Det var förra söndan' som vi hamnade några stycken uppe på Ättekulla - mina gamla hemmakvarter sen tonåren:)
Trodde inte jag skulle känna igen mig, men döm om min förvåning då det var sig precis likt - förutom att det vuxit upp mer grönt överallt! För övrigt kändes det som om tiden stått still... lite skumt faktiskt! Väntade mig inte det faktiskt...

Lokalen var trevlig - rymlig o ljus! Sällskapet gott... vi var inte många - 7 st, men ack så trogna;) Alla hade med sitt o flitens lampa lös hos alla!
Vet inte... men jag fick faktiskt gjort hela 2 st lo's... annars kan jag mycket väl sitta en hel träff o fila på en enda - men denna gången kändes det riktigt bra!
Om det berodde med lugnet som rådde - ingen press eller stress med tävlingar o utmaningar... vet jag ej! Annars får jag ju mest gjort hemma i min egen lilla vrå, det har jag konstaterat förut...
Fast man måste ut o lufta vingarna o scrapsakerna bland folk då o då oxå:)

Lite förtärning intogs på kvarterets egna lilla Pizzeria inkluderat dess inneboende original - vilket folk det finns alltså... man blir bokstavligen mållös ibland *asg*
Tänk att vissa kan leva för att sitta på en pub från det att den öppnar till den stänger, dag ut o dag in... fast o andra sidan är det kanske det enda sociala i deras liv!?

Här nedan blir det lite "bilderbok-effekt"... lägger in bilder på några lo's som jag gjort både där på träffen o hemma i sommar...

Det ser kanske mycket ut, men jag har nog aldrig scrappat så lite som detta året faktiskt... trots att jag har sakerna tillgängliga numera, så har jag inte riktigt ro att sitta så som jag vill!
Men när väl andan o lusten faller på så;)
Har massor av projekt egentligen jag borde scrappa på... men vi får se - får jag gjort hälften så kan jag nog vara glad:)

Ha en fortsatt god helg!
*S*

Nya "frillan"...

2009-08-10T23:33:00.008+02:00

Okej, okej... jag är verkligen sketatrött... och egentligen har jag helt andra grejor jag borde visa o skriva om först än detta - men på andras begäran så kommer nya frillan här då;)

Fick nys om ett erbjudande nämligen som hette "Heta stolen"... för 200kr klipper o färgar dom - enligt deras tycke o smak!
Tja, priset passade mig perfekt just nu (tja... säg, alltid!) o jag får väl säga att jag är ganska modig vad gäller hår... jag menar vadå - det växer ju ut igen så... :)

Så här såg jag ut innan jag gick dit - alltså - som en piasavakvast, fast på höjden typ...
sletet o för långt!

Under tiden såg jag bl.a ut så här... med kaffe i muggen, yes;)

Väl hemma - nöjd o belåten så såg jag ut såhär....

Och bakifrån typ såhär.... nästan synd att man inte har ögon i nacken, hehe:)

Blev riktigt nöjd om jag får säga det själv - helt klart värt slantarna! Dessvärre (men av förklarliga skäl) så gör dom bara 'heta stolen' en gång/år och per/person, men jag ska absolut ha dom i åtanke framöver:)
Jag är inte så mö' för vad folk ska tycka, utan jag vill först o främst trivas i det själv... fast det gäller nog det mesta jag förtar mig med;)

Däremot blev grabbarna klippta av 2 praktikanter där - visserligen för halva priset, men... hm... nja... jag vet inte det...
Men men... som jag se förut - det växer ut igen;)

Natti natt!!!
*S*

En liten scrapträff på "G"!!!

2009-07-30T21:34:00.006+02:00

Ja... i all sin enkelhet - känner ni för att scrappa???

I så fall är ni välkomna o scrappa söndagen den 9 Augusti!

Vart - Lokal på Ättekulla Centrum

Tid - Från kl.10.00 och så länge vi orkar o giter:)

Kostar - gratis:)

Ta med era scrapsaker o ett gott humör:)
Vad gäller mat så finns där en pizzeria precis i närheten... eller om ni tar något med er att äta o dricka själva - kyl finns, men ej micro!

Anmäl er gärna hit till mig i min blogg eller direkt till Jacqueline som är "ansvarig" o har nyckel till lokalen:)
Har ni några frågor utöver detta som står här så maila gärna Jacqueline direkt på:
jacqueline.henriksson@daddirect.se

Där får plats många, så häng på:)

"Blogg-förstoppning & Tanke-diarré"...

2009-07-25T22:57:00.003+02:00

...ja, det har jag faktiskt fått!!!
För mycket i huvudet o för lite på pränt... så jag får återkomma en annan dag!
Men... annars är det bra:)

*S*

Ännu ett strandbesök mellan skurarna:)

2009-07-21T11:57:00.011+02:00

Härom kvällen tog vi vårt pick o pack o körde ut till Farhult o badade (läs: dom badade jag fotade!). Det var så kvavt o varmt, så det var bara o passa på... igår föll det desto mer från himlen istället kan man ju lugnt påstå!

Nackdelen/fördelen med Farhult är att där är så otroligt långgrunt överallt! Man går o går o vattnet är max till knäna för det mesta känns det som:)
Jättebra för mindre barn klart, men för större kan det bli lite trist kanske... och för våran koloss till hund blir det inte mycket till o simma - så han var helt slut på kvällen sen... det blir ju jobbigt för honom o plumsa runt i så lite vatten. Men visst, blöt blev han:)

Grabbarna hade iaf grymt roligt där... dels fanns där en uppsjö av maneter vid stranden som flöt upp, som killarna synade (kanske lite väl på nära håll förstås) o dels hade dom sina radiostyrda båtar med sig o dom funkade perfekt i det grunda vattnet!

Jag testade min kamera på allt i stort sätt o solen som var påväg ner glittrade vackert över vattnet... sååååå fint!
Så jag tror minsann vi alla var supernöjda efter den kvällen:)
Kändes lite extrabra o se vår lille "inneboende" skratta o må gott oxå!
Kan inte va' lätt o landa hos en familj som man knappt känner.... men det funkade finfint:)

...jag låter bilderna tala för sig själv - vassegoa'!

Har haft många funderingar egentligen i skallen dom sista dagarna... om både ditt o datt... få se om jag kan få ner dom på pränt en dag bara!
Man borde verkligen ha datorn i närheten plus tiden, när sådana anfall kommer över en... men men, det är inte alltid det är så!

Det var alles för den här gången - sänghalmen drar o ovanvåningen är full av barn o lånebarn... så dom lär vakna i arla morgonstund 'as usual'.... "orka" säger jag då!!!! =)

Att 1 myggbett kan jäklas så!!!

2009-07-18T17:37:00.012+02:00

När vi var på Bolmsö förra månaden fick över 150 mygg+knottbett... jag vill absolut inte påstå att jag mådde väl av det! Men härom dagen får jag 1 (ett) myggbett på ovansidan av underarmen (öh... fattar ni?) - dagen efter såg jag ut som en råkopia av Karl-Alfred!

Jag fick inte plats i mitt eget skinn kändes det som - en aningens obehagligt!
Man väntar nästan på den dan' kroppen säger ifrån på allvar... litta rälit trots allt!
Ännu skummare att jag glömde fotografera det, hehe...
Men men, jag överlevde det med:)

Igår trotsade vi värmen med att åka till stranden - vi testade Vejbystrand denna gången!
Ska vi åka till stranden så har vi en bit o åka oavsett vart vi väljer o åka - så då är det lite kul o testa nåt nytt!
Som dom flesta vet så är jag ingen älskare av stränder - sand överallt o kallt blött vatten... gärna vassa stenar o kletig äcklig tång till det... mmm... yummie - 'not!'
Ja, det hjälps inte - "me not like!" Men självklart har jag full respekt för alla som älskar det - liksom jag får respekt tillbaka för att jag inte är lika förtjust;)

Jag åker alltså enbart iväg för killarnas skull o hundens möjligtvis, mer än gärna... klart att grabbarna ska bada liksom - bara jag slipper;)
Så ser ni mig på en badstrand, så är det sällan av fri vilja o jag sitter inte där ensam förmodligen, hehe!
Men men, 'that's just me!'

En lustig grej däremot... förr kunde jag bli brun som en pepparkaka ute i solen! Idag blir jag fläckvist röd och får soleksem o klåda så jag håller på att få fnatt!!!
Ännu en anledning o sitta under ett gigantiskt parasoll med ett par billiga solglasögon från Ullared eller nåd', hehe!
Kan inte ha dyrare bågar... lägger dom bara överallt så dom försvinner eller går sönder!

Iallafall... killarna hade skoj... dom letade krabbor o småfisk, doppade sig både då o då... Cash simmade efter pinnar för glatta livet:)
Alltså, precis som det ska vara:)

Jag satt o passade kylväskan med fikat o fotograferade:)
Någon måste ju föreviga dessa härliga stunder, eller hur? ;)
Japp, så är det med det:)
Bilderna får tala för sig själv...

"Over n' out" för den här gången;)
*S*

Det ska tältas o övernattas, heeeeela tiden;)

2009-07-16T23:17:00.009+02:00

Så måtte regngudarna vara snälla resten av sommaren:)
Våra grabbar har verkligen längtat... efter att få sova över hos och med sina kompisar - antingen hemma eller i tält!

Ja jag är bara glad - man vet vart dom är och det är ett billigt nöje:)
Dom asar på täcken o kuddar o liggunderlägg - ibland åker hela madrassen oxå ut!
Sicket gitande... men dom gör det gärna:)
Man skulle vilja vara en liten mygga där inne o lyssna på deras 'snickesnack' om kvällarna - eller inte?!?! :)
Kanske lika så bra o inte höra allt... håhå jaja!

Imorgon får vi en liten inneboende!
Ska bli intressant... skoj... och en liten utmaning:)
Vi ska ju testa på det där med familjehem lite... 4 veckor bara!

Har röjt o fixat idag i killarnas rum... våra egna killar ska dela rum under tiden, vilket vi kommit överrens om sen innan.
Så just precis nu ser där ganska så ok ut faktiskt - nästan lite organiserat... men bara nästan;)
Så länge det nu varar... :)

Natti natt sålänge!
*S*

Så härligt det är med "låne-barn" =)

2009-07-11T23:38:00.016+02:00

Jo men seriöst... jag varken vill eller har velat ha fler barn än dom 2 jag har och nu när man har möjlighet o passa småttingar så är det ju verkligen hur kul som helst:)
Man lånar dom ett par dar eller så... njuter o pysslar för fullt, tar till sig alla go'bitar o alla eventuella "dispyter" fullkomligt rinner av en som olja på en gås... sen lämnar man tillbax dom efter 'låne-tiden' utan förseningsavgift eller kravbrev, hehe:) Perfekt ju!!!

Sen är det ju alltid lättare med "låne-barn" än med ens egna, så är det ju alltid... nyhetens behag osv. Även våra egna killar idag har varit underbara... jätte engagerade o lättsamma att ha att göra med:) Bara en sådan sak som att få alla fyra i säng ikväll... inom en kvart låg alla!!! Undrens tid är inte förbi alltså;)

Måste därför få bjuda på en liten bildkavalkad från dagen idag... Pia & Pelle skulle ha fest hemma på gatan, så det var deras 'söt-ploppar' som förgyllt vår dag idag;)
Dagen till ära så blev Isac 5 år just idag (och Lucas blev 3 i måndax), så givetvis gjorde jag en tårta åt dom som vi smaskade i oss till fikat:)

Tänk bara det här... sitta ihop med dom "stora grabbarna"!!!

Själva tårtan blev såhär... riktigt smarrig - inte mycket kvar av den nu...:)

Stämningen när ljusen skulle tändas var nästan mäktig:)

Studsmattan var och är en säker hit - den går alltid hem:)

Efter maten var det ju lördax-godiset som hägrade... :)

En liten kvällspromenad lyckades vi oxå klämma in... sen fick det plats lite mer godis;)

Isac...

Lucas...

...och en sista vända på mattan innan läggdax...

... natti natti - lika bra o knoppa in själv - för dom där små fjunen lär inte sova länge;)

*S*

Ett mellanlägg - med lite lo's...

2009-07-10T23:19:00.007+02:00

...tänkte bara snabbt lägga in lite alster som jag skapat den senaste tiden!
Flitens lampa lyser inte så skarpt i år... inspirationen o tiden är väl inte riktigt i fas tror jag! Men litegrann har det blivit o det kommer här för den som vill se:)

Först en lo på mig o 'Tova' - Bonny's syster:)

Sen en enkel lo på mig...

...och en 3'e lo på mig o mannen - inte så ofta vi fastnar samtidigt på samma bild, hehe:)

Sen kommer en lo på min kusins dotter - som tog studenten förra sommaren, tillika min guddotter:)

Sist med inte minst en siluettbild på Cash i havet, oxå från förra sommaren:)

Det var 'alles for' nu!

"S"

En bild-resumé på vår Bolmsö-vecka....

2009-07-06T13:33:00.015+02:00

Hej o hå...

Tänker inte skriva nån' lång radänga om vår vecka på Bolmsö... men däremot bjuda på lite bilder därifrån! Det kanske kan kännas lite lagom!?

Stället var iaf toppen, en riktig idyll (i varje fall för mig!) trots alla mygg o knott - det bara är så; dessa kryp älskar mig ovillkorligt!

Här sitter vi på altanen o äter grillat, första kvällen där...

En bit av stranden som vi hade till gång till, en egen privat remsa...

Det t.o.m stod "Privat":)

Stugan framifrån... med hästahagen inpå knuten:)

Cash hade inga problem o komma överrens med dessa ponnisarna:)

En hel del spex hanns oxå med:)
Baconchips kan man ha till mycket - solskydd på näsan typ!

En spann o en håv kom grabbarna långt med...

Sovloftet där grabbarna huserade...

Lite minigolf o trampebåtar roade dom oxå sig med...

Thaimat blev det en kväll... gotte!

...och lite fiske såklart!

'Over n' out'

*S*

Scrapträffen som kom av sig.... OBS! Långt!

2009-07-02T00:59:00.025+02:00

Efter viss efterfrågan så ska jag försöka återberätta med mina egna ord om "dagen då vi skulle scrappa - men som inte blev av"!
Det gäller torsdagen den 18 juni....
Det var planlagt att vi skulle scrappa hela dagen lång hos Jeanette - och flera skulle dit denna dag... Vera, Tanja, Pia, Marie m.fl.
Jag blev även ombedd o ta med mig min massagebänk och gärna det - jag behöver ju träna, så varför inte slå två flugor i en smäll:)

Jag blev upphämtad av Pia... lastar in 2 stora scrapväskor plus min otympliga massagebänk i hennes tämligen "lilla" bil som redan var full av 2 barn och diverse scrapväskor o ryggsäckar från dagis... Så en häftig inbromsning denna dag hade inte varit att rekommendera!:)

Varför ska jag alltid skaffa intressen o hobbies som innebär en massa kånkande o bärande, det kan man undra? Önskar ibland att mina stora intressen hade varit städning o trädgårdsarbete... men ack så trist mitt liv hade sett ut då *asg*! (Eller???)

Nåväl, vad hann jag börja med... inte mycket... packade upp lo'n som jag höll på med... halvklar...
"Marie 1" hade redan suttit där sen 10 på förmiddan', så där var ju kreativiteten lite på gång iaf och inte nog med det så fick jag en liten present av henne som bestod av en "chokladklubba" som skulle doppas i kaffe under tiden man drack - TACK snälla "Marie 1" - den muntrade verkligen upp:)

Iallafall... jag hade väl inte mycket till ro att scrappa eftersom jag var sugen på att massera:) Sagt o gjort så började jag med Jeanette - vilket blev en ganska så omfattande runda; intressant!
Efteråt kände jag att jag likaså väl kunde fortsätta direkt med Pia, vilket var planerat sen förut.

MEN... nu började det skumma... ivrig som hon varit hur länge som helst - så börjar människan o krångla... skulle inte alls bli masserad precis just nu?!?!
Och jag hade absolut inte ro o sätta mig o scrappa - eftersom jag ville bli klar med Pia först... hmmm!?

Men iallafall, så fick jag slutligen upp henne på bänken - började så smått o massera ena benet... när jag hör att det knackar igen på dörren och en trumpetfanfar ljuder i Jeanettes lilla hall... ööhhh que?!?!?
Hur normalt är det på en skala säg???

In stegar min kära syster o svåger och som grädde på moset Alex; min systerdotter!!!
Öööööh... fattar noll o nada!
Ärligt talat - min första tanke blev; "hallå, komma o 'störa' mitt i massagen typ"... visst är man fånig - men hjärnan är väl oxå ett organ för sig:)

Sen kan jag ju bara tillägga att det tog en lång lååång stund innan poletten överhuvudtaget föll i min arma skalle, verkligen lång stund!
Jag har ju vänligt men bestämt förklarat för allt o alla att min födelsedag i år skulle falla i glömska och det gällde både före, under o efter... Så efter att jag äntligen beslutat mig för att inte fira den så har den bokstavligen raderats ut totalt i min hårddisk i skallen - jag fyllde verkligen inte år i år...

Så att just detta höll på o ske mitt framför näsan på mig fanns inte nån'stans på min världskarta!
Jag hade överhuvudtaget inte misstänkt något, inte anat eller trott att någon ens skulle komma på tanken att försöka överrumpla mig... idéen fanns bara inte i mitt arkiv - därav chocken över allt detta!:)

Jag måtte ha sett ut som jordens största fågelholk för strutsar i huvudet o ett hakskydd hade varit bra att ha med tanke på att den mest släpa längs med golvet resten av kvällen där...

Helt plötsligt hade jag "alla mot mig"! Blev beordrad o sitta o öppna en massa paket...???
Tony gav igen för gammal ost o fotograferade mig som värsta papparazzifotografen, precis hela tiden! Tack Tony;)

Mitt i allt detta så låg stackars Pia kvar på min massagebänk i bara trosor o BH med enbart ett badlakan som skydd OCH med kameran i näven även hon!!!
Tro 17 att hon inte ville bli masserad just då eftersom hon visste att folk var påväg... hmmm!!! :)

Nåväl...
Jag satt där i soffan med famnen full av paket... och dom skulle visst öppnas i en viss ordning med... ok...
Första paketet var Rosita's Bok... "Dina tankar är ditt liv 1"
Bara den blev jag superglad över - som jag tummat på den var gång jag varit hos Rosita o Manuela... :)))

Sen kom ett paket till, modell större... fattar fortfarande noll o nada kan jag ju tillägga...

(Inom parentes kan jag ju berätta att speciellt prylgalen är jag inte som person o kläder - kvinna till trots, ligger inte högt på intresselistan heller - men en sak har jag verkligen önskat mig länge och det är en digital systemkamera!
Det har varit det enda liksom, sen kan jag leva med att jag kanske inte har "allt" som "alla andra har"... kanske är jag lite onödigt pessimistisk - men jag anser att har man inte råd så får man helt enkelt leva därefter - enorma lån o en massa småkrediter är inte min grej, även om jag visst förstår att man får låna til slut om man ska fixa större projekt - det har ju även vi gjort.
Sen ska jag absolut inte klappa mig själv på axlen o säga att vi aldrig köpt nåt på kredit, för det har vi visst - men dock bara nåt' enstaka då o då.
Så med andra ord... när mannen här går arbetslös så kan jag ju inte påstå att jag kollat efter nån' kamera precis... tvärtom har jag lagt det på hyllan tills vidare, liksom mycket annat utöver det vardagliga...)

Så... kan ni då förstå hur jag kände o vad jag tänkte när jag förstod att det faktiskt var just en digital systemkamera i paketet jag just satt o öppna?!?!?!
Hur hade ni reagerat???
Hur reagerade jag???

Ja jag började ju klart tjuta som en fontän (mmm, tack... ni vet hur glad jag är för att gråta offentligt yes...!!!)! Jag bröt fullständigt ihop - hittade varken ord eller handling för hur jag kände det!
Allt kändes så overkligt... ett behagligt chocktillstånd, kan man kalla det för det???
Nästan så jag börjar gråta igen när jag sitter o skriver om det...
Inte undra på att jag anser att skrivandet läker o bearbetar... det har ofta hjälpt mig genom åren!

Ja sen ska ni ju inte tro att det tog slut där inte... förutom en Nicon D60 18-55 II Kit så tyckte dom visst att jag skulle ha ett Macro objektiv Sigma 70-300 mm... och inte nog med det så fick jag ett grattis kort (som dom hade suttit o gjort mitt framför näsan på mig innan på dan'!) med pengar - som var öronmärkta till en kamerväska som jag själv fick välja ut... PUH!!!

Tror ni jag var matt i hjärnan eftertåt eller?!?

Som grädde på moset så hade syrran min fixat go' smörgåstårta till oss alla! Så vårt s.k scrapbord rensades snabbt bort (där var ju aldrig nån tanke på att där skulle scrappas nåt nämnvärt!) o det dukades fram fint...
T.o.m en "TT" hade Jeanette jagat rätt åt mig... hihi, ligger en gammal story bakom det kan jag ju nämna, men den kan vi ta en annan gång!

Sen kröp det ju fram... en det ena o en det andra... vilket planerande o smusslande det varit... i flera månader innan!!! Situationer ploppade upp o tillfällen då jag verkligen varit som ett UFO o fattat noll - medans nära o kära planerat denna kupp mot mig:)
Beundransvärt måste jag säga!

Återigen - jag hävdar fortfarande att jag inte gillar uppmärksamhet o att vara i centrum, är ingen party-människa nån'stans... men självklart är jag inte otacksam heller, fattas bara!
Vilket arbete folk lagt ner här... allt planerade o smusslande...
att ni bara orkat?!?!

Ja jag vet, jag har tackat bla bla bla.... men det är o förblir en oförglömlig dag för mig!
Ni är verkligen speciella för mig allihop!
Ingen glömd ingen nämnd, men ni vet vilka ni är:)
" Aj lööv jou all!!!"

Kan ju nämna att Pia fick resten av sin massage senare på kvällen... och även syrran min fick en mindre omgång.
Bara hojta till om mer önskas:)

Som sagt - dagen o kvällen fick en annorlunda vändning, men dock en trevlig sådan:)
Fick en härlig skallebank på vägen hem - men antagligen enbart av behagliga skäl... förmodligen spänningarna som släppte:)

Till saken hör att jag har inte många bilder från denna dag att visa alls... kameran hade jag med mig och den nya fick jag - men jag fotade knappt alls... jag tror jag kom av mig fullständigt!!! Så ni får hålla tillgodo med min historia... OM ni orkat läsa den!
Jag och fatta mig kort... det har liksom aldrig existerat;)

Sköt om er alla i hettan... glöm inte o dricka!!!
Lite bilder kommer sen från Bolmsö...

Kramisar!
*S*

"Home sweet home";)

2009-06-28T23:38:00.008+02:00

Det är gott o komma hemifrån o glo på lite andra tapeter ibland - men "mitt hem är nog fanken min borg" iallafall, hehe:)
150 myggbett rikare o något illröd på ett få partiella ställen på kroppen, så kom vi hem idag igen! Jag och strandväder hör egentligen inte ihop, men men...

Över 400 bilder med nya kameran blev det oxå (och en del med den gamla med faktiskt!)... så det blir en del o kolla igenom!:)
Ikväll har jag bara precis skummat ingeom en del bloggar, kikat igenom facebook (ja, t.o.m Facebook!!!) och ex antal mail (varav hur mycket som helst är reklam på Viagra o lotterier från andra sidan jordklotet!)!

Självklart fick diverse kvällsblaskor oxå ett snabbt besök från mig, liksom lokaltidningen!
Jo... vi hade TV i stugan yes, men jag var väl inte superflitig med o ha koll på vare sig dagar eller nyheter ärligt talat!
Känns inte helt fel o vara på "avgiftning" från både internet o den yttre världen;)

Nu är den stora frågan hur jag ska göra...??? Om jag ska vara så flitig o backa tillbax o förkovra mig i alla underbara bloggar som fyllts med massor av 'gott o blandat' senaste veckan - eller om jag ska vara så fräck o börja från 'scratch'?! Hmm....
Tja, jag får nog sova på saken tror jag - i min egen säng, utan en stor knottsvärm ovanför mitt huvud!

Jo, jag ser verkligen inte klok ut just nu - ja inte för att jag är presentabel annars heller men... med över 150 "blaffor" som vid detta laget lyser som illröda varningslampor över hela kroppen och på "vitrosabeige" botten (huden alltså - förutom dom få delarna som fått överskott av ultraviolett strålning!)) - då kan man ju verkligen undra vad jag tänkte på INNAN vi körde hemifrån???

Åka till en stuga mitt i skogen nära vatten... där det garanterat finns både mygg o knott???
Ja, vilken människa som helst hade haft myggmedel som nummer ett på sin lista... men inte jag inte! Inte nåt sånt hade jag packat med - inte ens solkräm!?!?
Arma barn!
Hur tänkte jag där månne???
Tänkte jag alls???
Njae, det var nog dåligt med tänkandet där... Som om denna stugan på Bolmsö skulle ligga i en mer annorlunda miljö än våran egen... haha!
Jag menar ; skog o vatten = mygg!!! Yes, exakt!
Hur svårt ska det vara liksom:)
Mao så får jag vackert skylla mig själv!

Det blev till o shoppa myggmedel, bedövningskräm, salubrin, allergitabletter o sololja på apoteket i Ljungby, lite halvakut efter ett par dar... alltid trevligt med en liten spontan dagsutflykt!

Men som sagt... jag återkommer senare med fler bilder o eventuellt fler detaljer som inte har med mina myggbett att göra;)

Kram o 'natti' !

Ett par snabba rader...

2009-06-19T14:15:00.005+02:00

... med ett varmt jättetack för gårdagen!!!

Idag är jag "emotionellt bakfull" och det rejält:)

Alla ni inblandade... ja ni vet ju bäst själva vilka ni är... eller som ni alla sa igår; "säg vem som INTE var inblandad!?"... TACK för en oförglömlig dag!!!

Får nog återkomma en annan dag här... :)

Strax ska vi iväg o fira nästa 40-åring - men han fyller frivilligt, till skillnad mot mig... hihi... (fast jag är ju faktiskt fortfarande 39!!! Så det så!!!)

Bamsekram alla....

*S*

Min sista långledighet innan semestern, är slut....

2009-06-10T17:52:00.009+02:00

...och denna gången har det hänt massor på min ledighet till skillnad mot annars!
Mest positiva saker tack o lov:)

Det negativa möjligtvis är bl.a att A-kassan informerat oss om att dom har en handläggninstid på ca.11 veckor... (vad gäller mannens ersättning) innan man ser röken av några pengar!
Plus att hon under telefonsamtalets gång upptäckte en liten oklarhet i mannens inskickade papper... nu blev det tillrättat med en gång tack vare att han hade dom i luren - MEN hade han inte ringt så hade dom upptäckt det senare i sommar; skickat tillbax papprena till oss o vi hade fått skriva om det o skicka in dom igen och... så vidare... mer förseningar mao!
Snacka om tunggrott system!!!
Man blir verkligen matt....

Men men... nu vet man vad som gäller... och sen har skattepengarna tydligen kommit in - tack för det!
Som mannen alltid brukar säga - 'vi brukar alltid klara oss med en hårsmån...' och det stämmer bannemig!
Fast det hade varit roligt att få göra nåt' skoj för dom nån'gång - inte bara se dom som en räddning, även om man självklart är tacksam för det!
Det kunde ju varit betydligt värre...

Min massageutbildning är igång... jag har fixat massagebänk - på NETTO, för 600 riksdaler!!!
Det är superbilligt... bärbar och höj o sänkbar... toppen o börja med:)
Jag har även hunnit med en del praktik denna vecka... så intressant o lärorikt!
Min mentor är tuff... kunnig o säker o har en enorm gnista för att lära ut!
Hon älskar verkligen det hon gör... och det märks:)

Det blev inte många sekunders "titta på" för mig, förrän hon satte igång mig - direkt!
Jag hann inte ens med o bli nervös - smart!
Det blev både några ischiasnerver i kläm o en tennisarmbåge som vi skickade dit pepparn' växer... otroligt!
Nu hänger såklart mycket på mig... jag har en del o läsa ikapp - men det ska jag hinna med tanke på min stundande semester. Plus att jag får leta upp frivilliga som jag kan öva på;)
Nån' intresserad???

Jag är ju låååångt ifrån klar, men lite kan jag kanske bjuda på som kan vara till nytta:)

...som sagt, jag känner mig jättepositiv just nu... gladare än på länge... jag kan fortfarande grubbla, jag är o förblir duktig på det... men det händer något iallafall!
'Baby-stepsen' är lite igång... :)

Som någon eller några skrev till mig, man kanske får se till o ändra på vissa saker själv - allt kommer ju inte serverat åt en alla gånger... kruxet är bara att man ska orka o komma loss när man är så nere!

Bara det är en konst för sig själv! Bekymmer lär komma o gå resten av mitt liv, så är det ju... och 40 lär jag ju fylla oavsett vad jag tycker... om man nu tänker på den biten med:)
Det som har varit kan jag ju inte ändra på, men framtiden kan man ju åtminstone försöka styra - även om jag faktiskt tror på att ödet är förutbestämt!
Flummigt? Yes, men livet är oftast flummigt har jag kommit fram till:)

Inte nog med allt detta så bjuder denna sommaren på lite fler nya utmaningar... vi ska prova på det där med o vara familjehem/jourhem! Under en kortare period såklart, men det ska bli roligt... en erfarenhet... kanske nåt' för framtiden det oxå?!

Jag har nog inte nämnt det förut, men det är faktiskt ganska så genomtänkt under en låååång period (år t.o.m) och inget som vi kommit på precis nu, men inget är varken spikat eller bestämt - så då blir detta ett bra sätt o prova det på...

Förresten - har jag berättat att Cash gått o blivit farbror? :)
Japp, det har han iaf... till 2 små tikvalpar:)
Egentligen var det 14 valpar från början, men dessvärre dog dom av blodförgiftning en efter en pga av en infektion hos tiken, men 2 starka små tjejer överlevde iaf och så här ser dom ut just nu...

Sanslöst söta, eller hur? :)

Nixpix, detta får räcka för den här gången... plikten kallar snart:)
Tjingeling!

*S*

Lite cross o annat blaj....

2009-06-07T12:16:00.008+02:00

Vad dagarna går fort egentligen... snart är även denna helgen till ända!
Igår följde jag med store sonen på hans motorcross-avslutning... härligt:)
Lerigt, snabbt o ett motorljud som får det att pirra i hela kroppen... 'me like':)
Synd bara att det ska vara en så förbenat dyr sport tyvärr!

Föräldrarna fick oxå prova på efteråt... men där fegade jag ur rejält! Kan inte fatta att jag övningskört på tung MC förr i världen o nu vågar jag knappt sitta på en?!?
Hur blir man egentligen med åren? Skumt det där...

Igår kunde jag även glädja mannen med att jag skulle öva min 'massage-läxa' på honom... jo det gick väl bra, men jisses så tafatt man kände sig helt plötsligt!
Förr masserade man mest på frihand, men nu ska man helt plötsligt planera lite o veta vad man sysslar med o varför... hm! Kändes skumt det med.
Lär nog dröja innan jag vågar massera andra "på riktigt":)

Imorse unnande jag mig en välförtjänt sovmorgon (tyckte jag iaf!), medans mannen o store sonen var upp i arla morgonstund o skulle iväg o fiska... (tossigt eller hur - när man kan köpa torskblock på ICA, fniss!) Men dom kom faktiskt hem med 2 abborrar - lite små, men dock:)
Tur att mannen fixar sånt'... jag o mask alltså... o vatten... o med mitt gyllene tålamod:)
Nee... jag är bättre på annat jag:)

Nåväl, tillbax till verkligheten... hänga tvätt, dammsuga o fixa lite lunch till mini-huliganerna:)
'På gensyn':)

*S*

Sniffat bebis o en massa annat...

2009-06-04T22:49:00.007+02:00

Idag har jag sniffat bebis:)
Alltid underbart när ens omgivning förökar jordens befolkning med goa bebbar!
Det är verkligen små mirakel i miniformat...
Sen när man kommer hem o ser store sonens svettiga 39'or i hallen så undrar man så smått om han verkligen varit lika liten en gång i tiden??? :)

Tiden går faktiskt ruskigt fort... när mina två yngel var små, så kändes det som om dom var små i en evighet... små, busiga, trotsiga o superaktiva 24-7, MEN dock alltid mina guldklimpar!!!
Men det kändes ibland som om dom aldrig skulle tona ner sig på något plan... men tänk, dom är riktigt kontrollerbara båda två idag o hyffsat smidiga till och med;)
Nästan så att man tycker att det blev riktigt okej ändå - en skön känsla minst sagt!
Nu är det bara resten kvar... tonåren etc. etc.
Puh:)

Ska försöka köra lite "glad-blogg" här... har varit "depp-blogg" alldeles för länge nu - även om nu läget var som det var... och är lite... Men med mini-steg får man väl plocka fram dom bra sakerna som sker i ens vardag! Försöka bunta ihop dom i en gottepåse helt enkelt:)
Ska bara försöka ha det i åtanke dom dagarna jag dippar... hrm... för dom är inte roliga tyvärr, fy...

Nu har jag fått mitt kursmatrial till massagen... fixat massagebänk idag... ska på lite praktik imorgon (yikes!!!) och ännu mer praktik nästa vecka!
Så visst börjar det röra lite på sig:)
Kan fortfarande inte riktigt fatta att jag faktiskt fått den här chansen... sanslöst toppen:)
Ser verkligen fram emot det!

*S*

Babysteps, babysteps...

2009-06-01T22:53:00.003+02:00

Hej alla som nån'gång kikar in här!
Även tack alla som skriver en rad eller flera då o då... det är uppskattat ska ni veta:)
Lite respons ibland är positivt! Inte alltid jag har ork o tid o kommentera hos allt o alla, men då o då... och helst då från hjärtat om det så är i all sin enkelhet:)

Jag har väl inte mindre bekymmer sen sist jag skrev, men förhoppningsvis kanske lite distans o fokus på en del annat.

Mannen har varit på intervju på ett jobb... ja, från Arbetsförmedligen då alltså... vet inte riktigt vad jag ska tycka eller tänka? Är det återigen ett sådant här läge man borde vara glad o tacksam???
Ett jobb han själv aldrig ens hade fastnat för... lågavlönat mm. Så egentligen kan det ju kvitta - för vill dom ha honom, så kan han ju inte tacka nej till det!
Så det är väl bara o gilla läget i så fall.
Det gäller ett bemanningsföretag tydligen... florerar en massa sådana numera verkar det som, speciellt nu när inga andra jobb finns.
Hm... ja, vi får se!

Vad gäller mig själv så ska jag börja läsa... plugga lite... till massör:)
Har ju funderat o funderat o tänkt o malt... det kommer att kosta, men jag får lösa det på nåt' vis... jag vet bara att jag måste göra något för o bryta mitt livsmönster - som numera mest liknar en symaskin som fastnat med undertråden i ett blixtlås!
Många pratar om att man ska tag i sina drömmar o göra slag i saker o ting, annars kanske man ångrar det sen... visst, men hur lätt är det alla gånger!? Handen på hjärtat; hur du än vrider på det så krävs det oftast en del slantar i dom flesta lägen - och den biten är ju långt ifrån självklar för gemene man!
Alla överallt kan ju inte vara högavlönade och alla har inte heller gåvan att spara o förvandla 100-lappar till tusenlappar... fast jag är gärna villig o lära mig; bara nån' hade velat lära ut knepen, hehe;)
Nåväl... 'babysteps' var det nån' som sa... en sak i taget - 'Rom byggdes inte på en dag':)

Att bli massör har florerat från o till i min lilla skalle länge... men hur, var o när?
Iallafall... jag har gått vidare med den biten nu - en hel del tack vare min kära syster o hennes kontakter o nu har jag rotat vidare själv:)

Tack vare att jag jobbar natt och är ledig mycket så har jag möjligheten plus att jag snart har 7 veckors semester... jag hinner läsa... och praktisera:) "Najs indeed!" Sen blir det en del i höst med... spännande till max o jag känner mig taggad till tusen:)
Hoppar jag inte på detta nu så lär jag ju garanterat ångra mig... man kan inte få allt, men en liten liten bit av sin dröm kanske?:)

Som sagt, många bekymmer o grubblerier finns kvar... men det gäller o bryta mönstret... hitta nåt o bryta det med o framförallt få ork att försöka bryta det!
Det är en fruktansvärt jobbig process.
Blir nu inte detta bra... ja, då har jag åtminstone försökt!

Jag ska få mitt matrial den här veckan, sen ska här läsas... !!!
Sen har jag stugvistelsen o se fram emot efter midsommar när jag fyller... dit ska vi åka alla fyra... får sen mannen det där jobbet så lär den veckan vara den enda där vi är tillsammans alla fyra denna sommaren. Men men... det är bara o gilla läget!
Vi får den veckan i så fall o det är ju tur - var nästan beredd på att få åka upp dit själv med killarna ett tag!

Så, så är läget här... vi är iallafall friska.. inga större krämpor att pipa om o det är jag tacksam över, mycket tacksam!

Förresten... min dator är på vilohem för rekreation... ska hämta den i veckan:) Så därför kan jag inte peta med några bilder här... det får bli tomt den här gången!

Nu är jag iaf långledig... få se vad dagarna kommer att fyllas med:)

Sköt om er!
*S*

Fortfarande förvirrad, men lite lite gladare....

2009-05-27T23:17:00.013+02:00

Hej kanske man ska säga... ett tag så trodde jag inte alls att jag skulle komma tillbax hit o skriva på väldigt länge till!
Miljoner tankar har bokstavligen korsat min arma skalle på sistone, både på gott ont... helt utpumpad har jag varit o är fortfarande egentligen!
Jag har tänkt o funderat massor dessa dagar... likaså funderat på vad jag vill skriva här egentligen - vad jag vill blotta för andra eller inte... Beundrat dom som faktiskt använder bloggen som en ventil... samtidigt så är jag rädd för o genomsyra den med gnäll, avgrundsvrål o depp!

Tyvärr har mitt inre mestadels bestått av det är jag rädd. Kämpar förtvivlat med o försöka ändra mitt tänk... Hitta positiva trådar... Enkla glada saker i vardagen... Men det är svårt, riktigt svårt! Det hjälper inte att andra i all välmening påminner en om den ena positiva saken efter den andra - när man själv är tyngd av lika många negativa saker:(

Det blir som ett virus som förökar sig i rekordfart! Ju sjukare man blir desto mindre ork har man o kämpa sig tillbax igen.
Jag kan bara inte få min skalle o sluta mala o grubbla, jag är verkligen en expert på det! Borde lägga till det på min meritlista framigenom tror jag, hehe!

Har t.o.m funderat på om jag går igenom nån' slags åldersnoja??? 40-årskris??? Finns det på riktigt??? I princip så har jag levt halva mitt liv och teoretiskt sätt har jag lika länge kvar (såvida ingen släcker luman imorgon typ?!)... och vad har jag åstadkommit fram till nu???
Blir det inte mer än så här???

Mannen o jag har hängt ihop dom senaste 15 åren och visst - vi har fått 2 friska goa killar... vi har villa-volvo-vovve... dom två förstnämnda i sletet o uselt skick, men dock!
Men sen då??? Backar jag bandet så känns det ibland som om vi fortfarande står o stampar på ruta ett fortfarande.... *suck*

Ja jag vet, jag borde vara tacksam - tacksam så in i helvete! Varför är jag inte nöjd då? Varför kan jag inte vakna en enda morgon o känna den känslan i magen av själslig tillfredsställelse?
Nån' som har ett bra svar?

Jag vill inte vara mångmiljonär, jag vill inte ha ett nytt dyrt hus, jag vill inte tillbringa dagarna med o shoppa, jag vill inte köpa en massa märkeskläder... det enda jag vill det är o klara min vardag! Känna mig nöjd o tillfreds - slippa oroa mig för att vi inte ska kunna betala våra räkningar, slippa äta falukorv på längden o tvären ( jaja, det är gott - ibland!), slippa se killarna i sletna skor... jag vill bara att det ska kännas tryggt - att cirklen på nåt vis ska kunna vara sluten. Sådär lagom... fattar någon vad jag svamlar om???

Inget sjukt överflöd, inget frosseri i prylar, inget tävlande med grannar om vem som har minst maskrosor i gräsmattan eller den största uteplatsen... allt det rör mig inte ryggen! Jag vill bara att det ska kännas tryggt o att klumpen i magen ska försvinna!

Mitt hem är egentligen min borg... enkelhet är min linje... jag vill att atmosfären ska alstra värme... fylla mig med positiv energi... vart hittar jag det???
Det känns som om jag gått vilse i min egen kropp... skumt!

Jag blir inte speciellt trevlig o umgås med när jag blir sån' här... vill helst bara gå o gömma mig under en gråsten o stänga av alla mobiler som finns.
Samtidigt sliter det dåliga samvetet i en att man borde höra av sig o till allt o alla, men hur ska jag orka när jag inte ens orkar med mig själv och än mindre förklara vad som är fel???
Inte ens nu vet jag vad som är fel - egentligen!
Vet bara att det känns skit...
Samtidigt är jag ingen "telefon-människa", har aldrig varit... lever inte genom luren alls... jag vet, jag är knäpp, men sån är jag - tyvärr:)

Men missförstå mig rätt - jag uppskattar mina nära o kära givetvis... men jag är bara inte vän med luren... tycker mest den är jobbig ibland - får man lov o tycka det???
Kanske lite av en omedveten fobi???
Känner mig kluven samtidigt... vill inte att folk ska missförstå... svårt o förklara... men lugnet o tystnaden har väl fått en annan betydelse för mig med åldern *asg*!!!
Hundens knorrande, kattens spinnande o fåglens kvittrande ger mig sinnesro... men all tekniskt apparatur... hu!
Återigen... jag är inte som jag ska;)

Jag ser ofta en inre bild av mig själv - ensam i en timmerstuga, långt in i skogen vid en sjö... med ett par hundar o katter, ingen bil, ingen telefon (jo avstängd, hehe...), en laptop möjligtvis som en länk ut... Det är verkligen en ego-bild, en omöjlig sådan och det speciellt idag... men man kan ju önska:) Undras om jag inte varit eremit i mitt förra liv, hehe!

Men jag har bättre stunder o sämre... o dom stunderna försöker jag förvalta väl om möjlighet finnes:) Inte lätt för folk o veta i vilken fas jag är - omöjligt med andra ord:)
Men som sagt, jag har aldrig förnekat att jag är en svår person o komma underfund med... jag går gärna min egen väg även om den inte tilltalar andra - det är väl ändå jag som ska må väl i slutändan? Ego igen... ja kanske?

Jag borde förmodligen köra en rejäl "feng-shui" inombords, men hur? Finns det nån' billig själslig kemtvätt?:) Kanske nån bättre begagnad hjärna på rea nån'stans oxå? En som inte grubblar o maler så hemskt:) En 'glad-hjärna', finns det? :)
Hade varit ruskigt smidigt o bara trycka på en knapp o bli glad igen - helst på heltid:) Vore ganska så gött...

Ja jisses... att detta skulle bli så långt??? Det trodde jag aldrig! Känns som om jag har minst lika mycket till som vill ut... men lite broms får det allt vara.
Frågan är oxå om jag verkligen vill få ut allt här...? Det blev mer än jag planerat ändå... hu!

OM ni mot all förmodan orkat läsa ända hit så kan jag berätta att där har ploppat upp en liten sak som kanske kanske kan leda mig fram till en lite ljusare tillvaro o framtid!
Något som bryter min vardag ganska så rejält och det är minst sagt på tiden!
Alltihopa ligger fortfarande lite i sin linda ännu, men jag tryckte nog på startknappen idag o en liten boll är satt i rullning... :)
Har jag tur - vilket jag hoppas, så kan det förhoppningsvis leda mig fram till lite nya mål o nya vägar i framtiden!

Förhoppningsvis kan jag berätta mera lite längre fram när jag har fått mer substans:)

Tills dess...
var rädda om varann!
*S*

En liten time-out, tack...

2009-05-20T17:54:00.003+02:00

Det är lite 'too much' som snurrar runt i min lilla skalle just nu, för många knutor på tankebanorna antar jag! Det dränerar mig totalt på energi just nu känner jag... Plus en del praktiskt som händer denna veckan med - nej, nej... absolut inget märkvärdigt alls, men tillräckligt för att få mig ur fokus bara. Har svårt o få alla mina tankar på pränt just nu med, så därför låter jag bli o tar en 'time-out' istället!
Återkommer när jag kanske ser allt lite klarare - kanske?!?
Inget att bry sig om - bara jag som är komplicerad i själen helt enkelt:)

Adios amigos!

SLBK Skånespecialen i Norrvidinge.... långt!

2009-05-18T22:59:00.017+02:00

Tja, titlen kanske inte säger folk så mycket... men bland oss hundnördar så betyder det att vi varit på hundutställning med Cash i helgen - rasspecial med enbart leonbergare;)
Nu hör inte vi till den skaran som reser land o rike runt på utställningar o lär väl inte så göra heller framigenom - såvida det inte är inom rimligt avstånd förståss, men denna gången var det nästan hemma hos hans uppfödare Jenny i Norrvidinge och då kan man ju inte missa det:)
Att vi sen var lediga oxå för en gångs skull gjorde ju saken betydligt enklare med!

På lördag kväll åkte jag först ner själv med Cash på utställningsträning + grillkväll! Efter mycket om och men kom jag till slut dit, skapligt i tid.... (long story - vilket inkluderar stress, fotbollsmatch o glömda nycklar bl.a!).
Eftersom det var tio år sen sista jag ställde ut (första o enda gången med Bonny) så kändes det ganska så angeläget att vara med på träningen:) Skoj var det iaf!
Alltihopa utspelades på "Sloppy Billy's" i Norrvidinge - granne med Jenny's hus:) Ett mycket säreget ställe i vilda western-stuk till 100%, superhäftigt!
Efteråt satt vi i saloonen och åt o drack gott - japp, i en äkta saloon:) Arbetskläderna för personalen där var ganska så given, eller vad tycks?

Dagen efter åkte vi ner allihopa här hemma - inklusive hund såklart:) Vi fick stiga upp tidigt för att vara där lagom i tid... vid halvnio - megatidigt för mig *gäsp*!
121 hundar var anmälda, så det kryllade av 'lejon' denna dag - allt från modell valp till äldre seniorer:) Och yes, jag var nervös... sketanervös... för att Cash skulle flippa ur (?!?) eller plöja nosen i backen i brist på intresse eller ännu värre; att jag skulle snubbla över honom! Allt var nästan lika möjligt:)

(brodern Boogie till hö. i bakgrunden)

Men... allt gick nog bra - t.o.m riktigt bra:) Han uppträdde lugnt o sansat, gick bra utan nån' nos i backen och jag höll mig på benen!
Den holländske domaren fick göra vad han skulle med honom utan problem - jag var meganöjd:)
Men vi var många hundar i 'öppen klass'; 18 stycken! Vi kom inte vidare, så nån' placering blev det inte. Men vad gör det när man har världens goaste hund:)
Det var däremot intressant o läsa kritiken han fick... en hel del som var bra iaf, men sen är han ju som sagt lite "kobent" bl.a hehe... så jag förväntade mig inga mirakel-recensioner trots allt;) Så här skrev dom:

"4½ years - Very good type. Very good head. Good bite. Missing pigmentation in the mouth. Very week pasterns. Good coat, texture & colour. Very week in backhand. Moved well. Good tailcarriage."

Men återigen - jag ville testa... kolla läget... testa Cash osv. Vi gör det säkert igen, fast kanske inte så ofta som många andra entusiastiska utställare:) Men vid bra tillfälle så... :)
Det kan ju skilja massor från domare till domare, så ibland kan det vara kul o jämföra... Flera hade ju ställt även utställningen i Hässleholm i lördax o fått pris, men inget i söndax o vise versa så...

För övrigt hade dom lite extra tävlingar - barn med hund, lika par, lotterier o utlottning av "tunnor" (typ som bingolotto-lådor).Vi vann bl.a en låda med kattmat o kattsand (kanon!) och en utav tunnorna... vad jag skrattade när vi öppnade den o såg innehållet *asg*...

Våran var full med klädvårdsrullar, haha! Vad kan passa bättre till en lejon-ägare?!?
Sen fick alla hundar som inte blev placerade ett tröstpris... så jag valde ett jätte-ben till Cash:)

För övrigt var det enbart kul o bara vandra runt där denna dag... dels o kolla in alla vovvar... alla samma ras, men ändå så olika! Cash fick träffa både sin mamma Estrella (alltid ett kärt återseende) och sin busiga halvsyster Snowie o helsyster Dimma, plus några bröder... ståtlige Roy och snygge Boogie - så superfina båda!

(Roy)

Killarna beskådade såklart western-staden i sig... med sin saloon, sina dö-skallar här o var, sitt 'shit-house' och diverse andra byggnader:)

Inte illa o bo granne med vilda western minsann:)
(ska vi säga som bor granne med en bunke dinsosaurier!?!? *asg*)

Iallafall... en mycket trevlig dag som skingrade tankarna så pass bra att jag avslutade dagen med jordens skallebank på kvällen... *aoch*!!!

*S*

Helkväll med Goj-Fan:)

2009-05-14T21:55:00.012+02:00

Som ni kanske märkt så har Goj-Fan flyttat hem till oss för att förgylla våran vardag:)
Så givetvis hör det till saken att vi får förgylla hans då o då... så sagt och gjort...
Vi fixade en riktig helkväll åt honom!!!

Först ett riktigt härligt bad!!!

Viktigt att man är ren o fin när man ska ut o partaja, eller hur! :)

Sen åkte snusprillan in... så gör ju alltid herrn i huset här, så varför inte även Goj-Fan!? :)

Sen kunde han inte vänta längre... dax o ringa bruden!!!

...och hon kommer; yippie!!! Lite vin - för att komma i rätt stämning... tjohoooo toodiloooo, here I come!!!

...mmm, en penna... måste skriva upp hennes adress - hon var ju en riktig läckerbit:)))

...men alla trevliga kvällar tar ju slut nån'gång - så lite avskedspussande blev det ju klart:)

Sen får Cash nog hålla lite koll... så inte Goj-Fan tagit skada efter sin första hel-kväll ute;)

Natti natt!!!

Det där med födelsedagar....

2009-05-12T08:27:00.004+02:00

...har ju sällan varit min grej och än mindre nu när man börjar bli gammal o grå *ASG*!!!
Näe, skämt osido... Men iallafall - ni som vet o ni som känner mig o som lyssnar på mig framförallt - ni vet att mö' folk o stora fester, speciellt med uppmärksamheten på mig... nix, det är inte min grej, tyvärr!

Sån' är jag... 'take it or leave it'! Jag har faktiskt försökt o förlika mig med tanken på att ordna nåt'... jag borde egentligen... känns som om jag står i "skuld" till så många att faktiskt ordna något... Men det är bara o erkänna att jag fixar inte det - jag vill helt enkelt inte!
Har bara mått apa när jag försökt fundera o planera... så då la' jag det åt sidan istället... puh! En liten sten föll från mina axlar!

Så snälla... glöm min dag - både före - under o efter är ni gulliga! Jag lovar, jag tar inte illa upp o jag blir inte det minsta ledsen;)
Däremot kan jag "skvallra" lite att hemma kommer jag inte att vara... däremot kommer jag o gömma mig här... på okänd ort;)

Jag o min lilla familj inklusive hunden:)

Kramelikram *S*

Lite skapat, lite läst... lite djur... o sånt!

2009-05-07T22:05:00.010+02:00

Hej o hå!

På tiden kanske jag visar lite vad jag har skapat på det senaste - inte så mycket, men dock:)
Sen 'Mini-Maran' som jag o Jeanettan ordnade i månadsskiftet så har det inte skapats i samma fart här hemma tyvärr, men här kommer 3 vanliga lo's...

Den första på "Cash" - bild tagen den dagen då vi körde o hämtade hem honom:)

"Nyvång By" är tagen här hemma, såklart:)

"Sur-Puppan" är tagen förra sommaren på lillsonen... sur som en gurka över något...
Sitter o guppar i båten vid stugan.

Ja, det var 'alles'... fotohögen är diger, men tiden knapp o vädret riktigt gott numera (förutom nu ett par dar - fast det tackar min allergi för förståss!), så vi får se när det kommer mera:)

Läser en hel del gör jag med... så härligt o vara inne i ett stim!
Avslutade just "Ur vulkanens mun"... riktigt bra!

Ganska ledsam o bitter bok, men så välskriven och med många djupa tankar... jag gillade den iaf! Kan påpeka att jag hade inte en bra dag då jag hittade den på nätet o beställde den... hm! Men när jag väl fick läst den så kunde jag ändå känna distans (tack o lov förmodar jag!) och fundera 'på håll'.
Lite kort så handlar den om en familj... mamma, pappa, barn... där förhållandet håller på att spricka 'big time' och läget blir mer än infekterat - till råga på allt; utomlands under semestern!
Som sagt; mycket välskriven enligt min mening!

Föresten - måste presentera vår nye familjemedlem...

"Goj-Fan"

Återigen - hur gick nu detta till??? Ena dan'... ingen fågel... nästa dag : bur + pjodd!!!
Jag tror bara det kan hända här hos oss *asg*!
Mannen undrade lite diskret om vi skulle "fylla hela huset - eller???"
Tja... varför inte, hehe... Undras om jag inte tacklar djuren bättre än min omgivning ibland???

"Goj-Fan" är bara en liten unge ännu... 3-4 månader, men jisses vilken kelgris! Charmade mig direkt... ja killarna med klart, dom var inte nödbädda om man säger så:)
Så där löste sig födelsedagspresenten till lillesonen som fyller 10 år i nästa vecka:)

Vi skulle ha honom på prov hette det visst... men den prövningen är över nu tycker vi (och mannen är tyst!), hehe!

Han har redan provflugit sina nejder här, med viss förvirrelse förvisso... men vad begära när man är så liten ännu:) Fast han har stenkoll på mig o kommer ständigt åter - antagligen tryggast för tillfället:)

Cash tyckte han var en kul filur... fast varför ska han sitta i en bur månne???
Kasper tyckte oxå om honom... kanske lite väl närgånget i början förståss - fast är man katt så kanske det har sin förklaring, hrm... !
Men inga problem... :)
Är katten på vift o hunden i trädgården, så kan 'Goj-Fan' lätt undersöka läget inomhus i lugn o ro:) Najs!

TACK goaste Nim & J för ett underbart fjäderfä:)

Nu väntar "lång-helg" på jobbet för mig... fre/lör/sön-natt... jobba/sova!
Tjingeling!
*S*

Ett litet recept på...

2009-05-05T15:47:00.002+02:00

..."Pressgurka"

Efter en liten förfrågan så sätter jag in receptet jag använde mig av när jag gjorde min pressgurka häromdan'...

Ingredienser:

1 färsk gurka
3 krm salt
2 msk ättika (12%)
1 dl vatten
2 msk socker
½ krm vitpeppar

2 msk hackad persilja

Gör så här:

Skiva gurkan med en osthyvel (skala ev först). Blanda med salt i en vid skål. Lägg ett fat o en tungd över i ca. 30 minuter, häll av spadet.
Gör en lag av ättikssprit, vatten, socker, vitpeppar o hackad persilja. Rör till sockret löst sig. Lägg gurkan i en burk o häll lagen över. Låt stå nån timme innan servering.

Superenkelt o supergott!!!

*S*

En i gänget... ;)

2009-04-30T16:41:00.006+02:00

Jaha, då jobbade mannen sin sista dag på firman idag - nu är det ofrivillig semester som gäller på obestämd tid framöver! Man har åtminstone sällskap av halva Sverige om inte annat - känns tryggt o vara 'en i gänget' så att säga;)
Nu läser man på löpsedlarna om andra likasinnade som fått vänta i månader på sin A-kassa... och väntar ännu... Tänk, det är ju faktiskt en grej som jag glömt bort att grubbla på! Dum o naiv som jag är så har jag förutsatt att sådant ska fungera... men tydligen inte!
Så det ska ju bli en erfarenhet o se hur detta kommer att fungera - eller inte!?

Mannen o en kollega till som gick samma "öde" till mötes idag blev avtackade med grillning nu på em plus en blombukett... inklusive en förfrågan om han hade lämnat sina arbetshandskar innan han gick för dagen!!!
Dom måste ha det riktigt krisigt om dom inte kan avvara ett par gamla skuddshandskar ens.... stackarna!

Då var man ensam familjeförsörjare helt plötsligt:) Inte illa - tur man jobbar kommunalt, hehe:) Sen att dom gräver o rör runt i kommunen till max o oroar både personal o gamla, det är en annan femma. Någon arbetsro har inte funnits under mina 10 år i denna kommunen iaf... man börjar bli ganska van o luttrad, tyvärr!
Men på sätt o vis får jag ju skylla mig själv som inte utbildat mig till nåt' högt uppsatt eller varit klok nog o startat rätt företag i rätt ögonblick...
Det roliga är att jag stormtrivs med det jag gör - synd bara att man inte kan leva på't... men man kan väl antagligen inte både ha kakan o äta den helt enkelt!
Sen har jag gjort ett frivilligt val att jobba deltid o det står jag för! Så då kan man ju heller inte begära 'guld o gröna skogar' faktiskt:)

Nåväl - man kanske ska svänga ihop lite ätbart innan plikten kallar igen!
Må gott alla!
*S*

Nåt' livstecken iaf... :)

2009-04-27T09:40:00.011+02:00

Som sagt, jag får kanske komma med nåt' litet livstecken iallafall OCH speciellt innan datorn havererar för mig här! Den strular o beter sig... så vad vet jag hur det slutar!? Mannens har redan kraschat liksom barnens, så det är väl som det är med den biten... skunk!

Igår hade vi en härlig dag tillsammans för en gångs skull:) All världens bekymmer o grubblerier hamnade längst bak i kön hos mig o det tackar jag för!
Vi åkte nämligen till Kristianstad på leonbergerträff! För en gångs skull var jag ledig och helgen var inte späckad med diverse matcher hit o dit! Så givetvis passade vi på att åka:)
Fick även sällskap av Jeanette med barn + extrabarn - skoj att ni hade lust o följa med o se ett gäng "hundnördar" samlas på ett o samma ställe:)

Vi samlades på ett ställe som hette Lillö Borgruin och gick en runda på ca. 4 km! Bitvis var det en supermysig promenad bland både skog o land o bitvis längs en trafikerad väg... men men:)
Däremot tror jag garanterat att barnen gick betydligt längre än oss alla eftersom dom stack av både sidleds o höjdleds titt som tätt - trots att dom tyckte att det var "så himla långt o gå" i mellan varven;)

Tror vi var ca. 15 hundar med igår varav en liten junior på några få månader bara + 3 övriga raser (en blandis, en njuffe o en berner!)! Härligt blandning o mysigt folk:)
T.o.m solen lyste på oss hela dan', gott! Inte undra på att man var röd i fejset när man kom hem;) Efter promenaden landade vi vid borgruinen där vi alla fikade o grillade korv mm.

Vår gamla hunds syster; Tova var givetvis med o det är alltid lika speciellt o träffa henne igen! Vår ända länk kvar till Bonny känns det som...

Blev till slut även övertalad att ställa Cash i Leonbergerspecialen den 17 maj i Norrvidinge (hos Jenny; Cash' uppfödare)! Har funderat på det, men gav upp litegrann när han nu åkt på fukteksem i pälsen o blivit rakad runt halva rumpan... hmmmm! Men som dom sa... ställa honom kan jag ju göra ändå o få mig en bedömning iallafall:) Sen behöver man ju inte förvänta sig nåt'... och det gör jag ju klart inte:)
Men det ska absolut bli kul... ska bli roligt o komma ner dit igen o träffa lite syskon till Cash:)

På vägen hem körde mannen hem alla barnen till oss, medans jag o Jeanette åkte ihop o mellanlandade på Förmedlingscentralen i Tyringe:) Upptäckte att jag aldrig varit där förut! Ännu en liten erfarenhet rikare;)

Nåväl, det var en härlig o tripp o en välbehövlig sådan för min egen del! Fokusera på annat, göra nåt' ihop o komma hemifrån lite... Jag har blivit en inbiten hemmaräv; ja - men i lagom dos uppskattar jag såklart avbrott även vad gäller den biten:)

Hej o hå!
*S*

Inget speciellt alls...

2009-04-22T09:26:00.003+02:00

Tja, tänkte egentligen bara meddela att händer det inget speciellt i mitt liv så blir det heller inget skrivet här direkt... inte för att det måste hända nåt' jämt heller, men...
Eller så har jag helt enkelt inte lust o skriva nåt'... eller kanske bara lust o ta en liten time-out helt enkelt!
Ja... så enkelt kan det faktiskt vara:)

Tjingeling!
*S*

PS! Japp... smyger in o gömmer mig en stund;)
Bra idé!

Lite musik o sånt'...

2009-04-19T19:47:00.004+02:00

Längesen jag la' upp några musiktoner här... Har ju min jobba/sova helg nu... skönt på sätt o vis... när man väl jobbar helg, då jobbar man... och tid att sova ut har man det med - gott!
Idag hade jag lite gamla godingar i skallen när jag steg upp... har ju en viss förkärlek även till Italiensk musik - också:)
Så jag bjussar på ett par gamla favoriter... iaf för mig:)

3 olika stjärnor... unika o vackra alla för sig:)
Lyssna gärna...
Vad tycks?
Har inte ni några gamla godingar som ligger o ruvar i gömmorna?

Nu ska jag iväg o jobba min 3'e o sista natt - sen är det lite långledigt igen som gäller!

*CIAO*

Lite lite ledig o lite av varje;)

2009-04-15T22:39:00.013+02:00

Nu har jag precis avverkat 2 nätter, så nu är jag fri två... för att sen jobba tre:) Japp, så är det för mig denna vecka!
Känner mig lite lite "redigare" i skallen för tillfället... tänkt till lite, tagit ett par beslut på det senaste o lite annat... vägen är krokig i mitt inre o ganska så backig imellanåt, men jag tror jag har rundat ett litet krön iallafall... små små babysteps är nog bäst!
Vem har sagt att livet ska vara smidigt, liksom...?!:)

Och på tal om beslut så har jag anmält mig till "Viktklubben" på Aftonbladet sen nån' vecka tillbax! Känner mig faktiskt lite duktig för ovanlighetens skull - och motiverad!
Att jag äntligen fick tummen ur var ju tack vare min visit till Ullared för en tid sen ihop med Pia... och "my wakeup-call" när jag skulle prova bh'ar i provhytten.... FY 17 säger jag bara och 'no comments'!

Kanske inte undra på att vågen visat siffror som inte ingått i min dyscalkyli på sistone?!? Så nu hoppas jag verkligen att detta går vägen... och kanske jag t.o.m mår bättre i mig själv i slutändan - vem vet?:)

Härom dagen blev vi äntligen med "Wii" - bättre sent än aldrig... så äntligen har vårt löfte till pågarna skridit till verket! Känns enormt skönt för mig o pågarna är minst sagt glada:)
Detta "Wii" är ju snart standard i vart hem närapå, men för mig är aldrig saker o ting självklara.

Idag var jag på möte på HBG's Motorcross Bana! Store pågen ska prova på nämligen... och får börja nästa måndag på "motorcross-skola":)
Behöver man påpeka att han längtar:)
Lite annorlunda mot alla bandymatcher han har bakom sig!

Innan helgen blev jag äntligen färdig till att lägga en beställning via nätet på lite nya foton! Det är ju ett så urbota tråkigt moment tycker jag... skjuter det framför mig precis hela tiden - trots att det är hur enkelt som helst! *suck* Så inte en dag för tidigt kan jag ju säga! Har verkligen haft "foto-torka" det senaste halvåret och skriva ut på skrivaren enbart blir trots allt lite dyrt i längden.
Så idag fick jag hem en laddning både från 'Postfoto' och 'Fuji'... härligt!
Scrapsuget blir inte mindre precis:)

...och inte nog med detta - så fick jag veta idag att jag gått o vunnit scraputmaningen hos "Nim" med min lo "Lyckopillret" - yippie!!!
Blev både glad o rörd:) Ska inte mycket till ibland, tihi...

Kika gärna in hos henne o kolla in dom andra fina bidragen! Ska nog använda mig av boktitlar lite fler gången... jag som ofta har idétorka vad gäller rubriker på mina lo's:)

Tja, mer än det här har jag inte o bju' på idag.
Kudden kallar o mannen har somnat i soffan 'as usual' - får ta sällskap av min bok istället;)

*S*

Utmaning med "Boktitel" som titel;)

2009-04-12T23:48:00.005+02:00

Så... äntligen fick jag till den;) Min lilla lo till Nimela's utmaning i hennes blogg... Jag hade en plan som sagt och ikväll fick jag äntligen snott ihop den:)

Boken som jag använde mig utav heter just "Lyckopillret" av "Robin Cook"! Den har hängt med i min bokhylla några år... och titlen lockade direkt till lo'n som jag gått o funderat på...

...och så här blev mitt resultat!

Lutar mig återigen på ett utav våra djur vi haft... saknar henne som idag är! Hon var verkligen speciell på sitt vis... vår första hund, Bonny:)

Det var skönt o få scrappa av sig lite ikväll med... behövde det kände jag... har varit lite av en "jobbig" helg... tusen o en tankar som invaderat min arma skalle!
Jag kan vara väldigt duktig på att "mala" när det vill sig... och då mår jag därefter många gånger.
Inget jag tänker 'trada' om här, men sån' blir jag ibland o då vill jag helst hålla mig för mig själv. Inte så lätt när alla är hemma, men men... :)

Nu ska jag iaf försöka sova lite... och förhoppningsvis somna fort utan några knepiga drömmar o tankar:)

Nattinatt
*S*

Många guldkorn i en grå o trist liten stad...

2009-04-08T16:15:00.013+02:00

Jag kan ärligt säga att jag inte är något 'fan' av våran lilla grannstad här i kommunen! Nåt' gråare och mer intetsägande är nästan svårt o finna enligt min mening *asg*!
Men... (i bästa Tony Irving stil!) om man bara tar sig lite tid o stannar upp, så går det - tro't eller ej, att hitta små färgklickar eller guldkorn även i denna lilla bystad:)

Bjuder på några smakprov här...

Vet inte hur jag hade klarat mig utan min kamera o utan min hund!? Finns få saker som kan få min arma skalle o tömma sig på både stress o negativa tankar som när jag just får lov att vandra runt för mig själv ett tag... Hunden följer troget med - ställer varken några krav eller frågar varför... han bara ger:)
Min familj ger mig självklart mycket alltid, men för att orka med mig själv så behöver jag även den här biten...

Ta hand om er!
*S*

Mina alster från 'maran'....

2009-04-07T12:25:00.008+02:00

Trodde aldrig jag skulle få så mycket gjort som jag fick på "Mini-Maran", men det fick jag och inte nog med det så fick jag t.o.m hjälp med att färdigställa några lo's till med god hjälp ifrån Anna:)
Tackar ödmjukast Anna!!!

Först kommer dom jag gjorde...

Den första gröna är efter en skiss...

Den bruna är efter den monokromatiska utmaningen där färgen blev just; brunt:)

Denna blåa var efter en lift som vi hade på lördagen... skulle testa en ny teknik med att rulla papper.... ingenting för mig kan jag be o få tala om, hmmm:)

Sen kommer några lo's till med mina foton på, men det är alltså Anna som gjort dom åt mig! Hon hade inte sina saker med sig, men scrapsuget var det minsann inget fel på:) Papper fanns ju... o resten hade ju jag eller någon annan:)
Jag blev väldans nöjd!

Den sista blåa "Vi busar i säven" hade t.o.m Ingela ett finger med i spelet:)
Blev glad över att få dessa bilder scrappade... vissa har jag tummat på så många gånger o inte blivit klokare på - men nu så:)

Denna som kommer här påbörjade jag när vi körde en "scrap-stafett" på lördagen - jag påbörjade den i 10 minuter... sen åkte den vidare till 3 andra, som i sin tur scrappade på den i 10 minuter:) Jag fick under tiden deras lo's o scrappa på i vars 10 minuter... osv. Så här blev resultatet på min:)

Så himla kul det var! Jag som är en riktig snigel när jag scrappar borde ha en äggklocka på alltid, hihi!

Nixpix... nu vill jag ut o få i mig lite strålning från solen så att man kanske piggnar till efter vinterns gråa dvala!

Scrappa på ändå:)
*S*

Då var 'Mini-Maran' över! :)

2009-04-06T11:17:00.015+02:00

Måste ju tacka alla som var med, både på scen o bakom kulisserna på "Vårens Mini-Mara" som jag o Jeanette kokade ihop i helgen:)
Under både fredagen o lördagen var det full aktivitet i lokalen!
Kan lika bra sätta in en hög med bilder - dom talar oftast för sig själv:)

Sen för att orka scrappa så mycket o så länge så fick vi ju fylla deltagarna med lite mat o gotter under dagarna två:) Det kan bli riktigt gott utan att man behöver slå knut på sig eller tillbringa timmar i köket:)

Självklart ingick där även en hel del utmaningar o tävlingar, bl.a en "stafett" - den blev så poppis att vi körde den en gång till på lördagen:)
Här är bildbevis på dom 2 'lagen' som deltog i 'scrapstafetten' på fredagen:)

Sen får jag väl offra lite tid på o lägga upp ett par bilder på *marornas skapare* - mig själv o Jeanettan... vi som är så "fotogeniqua", hihi!
Likaså får ni se vad vi hade på fossingarna... det är viktigt med fotriktiga skor när man står o går mycket... hmmm!

Återigen - TACK till alla som gjorde 'maran' så lyckad som den blev:)

*S*

En del shopping igår...

2009-04-02T23:04:00.008+02:00

Japp, "Ge-Kå's" i Ullared gick inte säker igår då jag o Pia körde upp för o fylla bilen litta:)
Tror jag har åkt upp dit regelbundet vår o höst dom senaste 10 åren - minst! Plus alla gånger dessförinnan - najs:)

Vi kom iväg vid 8.30 på morgonkvisten och ganska så snart så blev det paus vid McDonalds där jag fick tanka upp med en stor CafeLatte - jag o mitt coffein alltså... *suck* Sen att det tog ända förbi Halmstad innan jag kunde börja dricka den, var en helt annan femma!
Satan i gatan så hett dom ska brygga det - fixar inte det alltså... värsta som finns o bränna sig i munnen! Isch...

Väl framme vid mekka så började shoppandet... ingen kö o lite folk = perfekt:) Hittade en del till pågarna såklart, fast inte så mycket tunna tröjor som jag hade hoppats på... men men, det vart bra iaf!
Summan slutade på 3300 kr o det kändes helt ok - värre summor har det slutat på genom åren!
Mitt personbästa var nog en vinter... då notan slutade på 6800 kr... den sved kan jag säga

Vet många som är värre ändå, men detta var mer än nog för mig:)

Vid 14-tiden var vi faktiskt klara... då var det mat som gällde - en 'dagens' på närmsta hak där... pannbiff med mos o lingon... yammie!!!
Efteråt var jag MYCKET tacksam över att Pia körde - man kände sig något mör... inte för att Pia var mindre mör... men ändå:)
Iallafall så var det en himla trevlig dag o nöjda blev vi!

Annars är skallen mest fyllt med planering inför veckans "Mini-Mara"... på fredag + lördag smäller det! Ska bli himla skoj:)

Take care *S*

Ullared!!!

2009-04-01T08:00:00.002+02:00

Idag är det Ullared som gäller - så undan med er!!!
Hehe...

*S*

Kul scraputmaning:)

2009-03-31T09:11:00.006+02:00

Hej o hå... Måste bryta av med nåt' roligt o lättsamt idag:) Så vad kan inte sitta bättre (för mig iaf!) än en rolig scraputmaning?!

Kika in här - det har jag gjort iallafall:)

För övrigt så ska jag iväg idag o förbereda inför "Mini-Maran" som jag o Jeanette håller på o anordnar denna vecka - finliret ska fixas o mat o gotter ska inhandlas;) Det lär nog inte räcka med bara dagens date, men men... skoj e' det!

På tal om förra inläggets grubblerier, så har vi väl inte kommit jättemycket längre... mer än att vi fått bekräftat från skolan att skulle han promt inte vilja börja i Hbg, så är det ok att ändra sig även fast vi tackat JA till platsen just nu.
Skönt o veta...

Vad gäller innebandyn... så är läget nollställt f.t
Pågen vill träna, men orkar inte med strulet som är... *suck*
Får väl se hur denna veckan utvecklar sig.

Tack iaf för allas omtanke o stöd, det fixar sig säkert som sagt - fast antagligen inte i en handvändning:)
Vem har sagt att livet ska vara smidigt? :)

Tjingeling *S*

Tusen tankar & svåra beslut... åh vilken röra!

2009-03-28T18:44:00.013+01:00

Jag var så glad i veckan då beskedet kom med posten att store sonen kommit in på Kunskapsskolan till hösten och glad blev jag!
Men ack... så enkelt fick det ju inte vara så klart! Sonen blev minst sagt både förvirrad o smått panikslagen... ! Det värsta är att tiden är knapp o egentligen finns det vare sig tid eller utrymme för att fundera! Bekräftelsen måste vara inne senast tisdag nästa vecka... och besöka skolan hinner vi omöjligt med innan dess! *suck*

Jag har mailat o haft telefonkonatkt med både hans nuvarande fröken o den nya skolan o förvirringen är för stunden total! Sonen vill ju gå där hans kompisar ska gå... och det är ju i den vanliga kommunala skolan givetvis! Längre än så tänker inte han!

Generellt så verkar dom flesta välja det... utom några fåtal som sökt sig till Åstorp (oxå en friskola) och enbart ett par till Hbg.
Vet inte om dom flesta föräldrar tänker på några alternativ överhuvudtaget eller om det helt enkelt beror på ren bekvämlighet - eller ren skär okunskap faktiskt???

Vad vet jag om jag är inne på rätt tankebana alls - egentligen??? Vilket blir bäst för honom?

Han har ju inte det så lätt för sig... och därför tycker jag att skolan i Hbg verkar som klippt o skuren för hans behov - iallafall vad man har kunnat läsa sig till!
Nu har vi bokat in ett besök dit, men inte förrän på torsdag fm!
Vi kommer ju antagligen o tacka JA till platsen - MEN vad i hela fridens namn gör vi om han prompt inte vill börja???
Går det att häva platsen ändå?
Jag har mailat o frågat... kunde inte ringa eftersom det var fredag em - allt har ju gått så himla snabbt!
Hur mycket hänsyn ska jag ta till min egen son? Vem vet bäst - han eller vi?
Jag håller på o bli fullkomligt kollrig iallafall.

Vi har pratat o pratat, men det märks på honom att han helst vill undvika ämnet o stoppa huvudet i sanden o när han sen ploppar upp igen så ska allt vara "som vanligt".
Man drar verkligen fram varenda möjlig positiv sak som kan finnas, men han slår ganska så dövörat till.

Jag menar, dom vänner han har finns ju kvar och nya lär ju tillkomma... men just nu ser han ju inte den möjligheten! Till saken hör att han är inte jordens starkaste personlighet, inte speciellt framåt eller en kille som håller håv! Han tar inte stor plats o nån' ledartyp är han inte...
Men han har ju självklart andra fördelar o tillgångar:)
Fast hade han haft bara lite bättre självförtroende än vad han har så hade nog inte tanken på detta varit så skrämmande för honom som den nu verkar - tror jag iaf!

Saker o ting har ju inte varit lätta för honom genom åren i skolan o det är klart att självförtroendet får sig en törn på vägen. Man peppar o peppar o berömmer, men det räcker inte alltid hela vägen fram. Han märker ju själv sina begränsningar trots allt. Sen att man en miljon gånger talat om för honom att han inte behöver bli bäst eller vara felfri, det räcker antagligen inte heller alla gånger.
Han kommer ju garanterat o klara sig kanon ändå, det tror jag alla gånger:)

Jag hoppas innerligt att vi blir lite klokare i nästa vecka och att han själv oxå får lite mer kött på benen för att själv kunna ta ett rimligt beslut.
Samtidigt är det inte klokt... han ska börja sexan och redan nu ska han behöva välja vart han ska gå och varför! När en annan var liten var det bara o gå vidare, "and that's it!" typ.

Inte nog med allt detta huvudbry så står han i ett vägskäl vad gäller hans innebandy oxå!
En puckad tränare i hans lag gör träningarna o matcherna till en pina mer eller mindre... hur en person som han kan få träna unga killar/barn, är mig mer o mer en gåta?!
Vi har pratat om att byta lag och han har även fått provträna där... men återigen tillstöter jordens dilemma - himla mycket nytt folk och många fler dessutom än i hans gamla lag!
Dom är t.o.m så pass många barn att det inte ens är säkert att han skulle få börja spela där även om han hade varit riktigt sugen!

Men prova får han gärna göra oavsett... men tränarna där verkar mer eller mindre likgiltliga?!? Om det beror på det stora antalet barn eller vad, har vi inte klurat ut ännu?
Brukar man inte försöka ta hand om nykomlingar som kommer till en ny grupp??? Hrm...
Alltså - resulterar det i en kluven kille - igen... han vill vara kvar i sitt gamla lag där han egentligen trivs o känner alla, MEN han vill bli av med tränaren!
Och han vill absolut inte sluta träna, det är liksom inte där skon klämmer.
Så - vad göra??? Hjälp:(
Turerna har varit många o än verkar det inte slut på långa vägar!
*suck*

Det tar verkligen energi o ork att behöva grubbla o fundera o inte komma fram till nåt vettigt, vare sig det gäller skolan eller träningen!
Det tar upp så mycket av min tankeverksamhet att jag nästan förträngt att mannen här hemma snart blir arbetslös - sista april jobbar han sista dan'... sen lär han gå här hemma o skräpa!
Hur ska jag klara det månne??? *ASG*

Nåväl, har ni orkat läsa ända hit så är ni duktiga!!!
Vet inte vad jag löste med detta... men ut kom det iaf...

Tjingeling!

Vad ska man säga....

2009-03-26T11:00:00.008+01:00

Man är nog ganska liten som människa iallafall när det väl gäller!
Det beror verkligen vem man pratar med... ja, i detta fallet tänker jag på min oumbärliga torktumlare ( ja jag vet - världens I-landsproblem!)... *suck*:)
Den jag hade pratat med först på försäkringsbolaget tyckte PERSONLIGEN att jag borde få en ny... killen som kom o laga - var här för att laga; punkt slut... (han kör ju bara mjölken s.a.s) sen en tredje part på skadeavdelningen sa att går den sönder ÄNNU EN GÅNG - DÅ först får jag en likvärdig (???) maskin!
Öh... jaha...
Så m.a.o - "den som lever, får se..." typ?!?

Försökte läsa på Konsumentverkets hemsida, men blev tyvärr inte så mycket klokare. Hittade inte direkt nåt' som kunde styrka min situation precis. Stod mest om man precis köpt en vara... osv. Så nu... har jag tröttnat - tyvärr, kanske?!
Nu funkar maskinen - så vem orkar älta... ja, inte jag tydligen.

Iallafall... en positivare nyhet... fick besked igår om att store sonen kommit in på Kunskapsskolan i Hbg till hösten - yes, säger jag iallafall:)
Sonen blev nog mest konfunderad och nervös gissar jag... han sa inte så mycket (undras vem han har det efter månne???).
Men vi ska dit på en liten visit iaf och det så fort som möjligt o då ska grabben med:)
Åtminstone när man läser på deras hemsida plus pratar med dom jag vet som vet mer, så låter det för bra för att vara sant?!?

Hade en sådan skola funnits när jag själv var barn så hade jag varit överlycklig (eller inte???) - OM man nu hade brytt sig förståss!?!
Så fortsättning följer...

Det var stora våffeldagen igår... inte en chans i världen att det missades liksom - inte när man har en liten son som är jordens gottegris:)
Så det var bara upp o fixa våfflor... ja jag sov efter natt... pigg som en skadeskjuten lärka, yes!
Finns det våfflor med coffein???

Som om inte våfflor vore nog, så ville dom göra "negerbollar" oxå... sagt o gjort - bakandet var igång - liksom ätandet:)
Fast jag har nog aldrig sett så små 'bollar' nån' gång... fast då blir det ju så många fler, hehe:)

Nåväl, så kan gå o så kan det bli!
Får väl se vad mer denna dag har att bjuda på:)
Ha det bäst där ute i sajber-spejs!!!
*S*

O-vårigt värre...

2009-03-23T09:03:00.004+01:00

Trodde aldrig jag skulle ha skrivaren på min sida, men jag lyckades printa ut en liten bild igår för att kunna färdigställa min "O-våriga lo" som råkar vara veckans tema på Scrappats forum:)
Färgpatronerna är nämligen slut, men jag fick till ett litet foto i sepia innan den viftade med vit flagg för full hals - stackars skrivare:)
Så här blev den... åter i mitt favvomått; 6 x 12:)

Nu ska jag iväg till Jeanettan och planera våran "Mini-Mara" som vi ska ha den 3-4/4, det ska bli SÅ kul:) Finns platser kvar till lördan' föresten... ni som undrar och är sugna:)
Välkomna:)

Tjingeling *S*

Torktumlarbesvikelse o lite andra bollar!

2009-03-21T17:31:00.009+01:00

Idag har jag för omväxlings skull tittat på när 'lillkulan' spelat bordtennisturnering:)
Nåt' annat än all innebandy som råder innanför våra väggar allt som oftast!
Det är ju åtminstone en boll i en annan storlek och ett bord imellan, hehe:)
Det är dock fortfarande svårt o ta bilder i sådana sporthallar, så detta var vad som blev...

Eftersom vi fick skjuts idag så körde vi inom en gocart bana på vägen hem där kompisen skulle av o köra! Lite annan stämning där om man säger så o lite annan ljudnivå än vad man är van vid:) Men attans vad dom verkar ha skoj - man kände nästan adrenalinkicken själv när dom susade förbi i kurvorna:) Najs!
Här står kompisen med sitt nya vrålåk - ingen billig 'leksak' kan jag intyga, men garanterat värd vartenda öre för vederbörande ägare;)

Igår - fredag, såg jag fram emot o träffa "my handy man" som skulle kolla på min torktumlare o konstatera att jag var väl värd en ny! Men ack vad jag bedrog mig!!!
Hans uppgift var att laga den sa han och "that's it" typ... Däremot om det hade överstigit 1200kr så hade jag fått ut dom pengarna och sen själv fått lägga till resten till en ny torktumlare - enligt honom.... MEN (i värsta Tony Irving-stil!) han var inte säker, sa han!
*SUCK*

Inte nog med detta - så väckte han mig innan elva på förmiddan' (jag hade jobbat natt, grrr!) o det var helt omöjligt för honom o komma senare - *suck* redan där!
Sen för det andra, så satte han dit en begagnad del för att få den att funka tillfälligt o med det menade han att han var tvungen att komma igen o slutföra arbetet en annan dag o sätta dit en orginaldel... *suck igen* alltså!
Nu var han alltså inte det minsta otrevlig, mannen som kom - han bara utgick ifrån sin erfarenhet med andra kunder i liknande situationer - men dock... jag var verkligen inte på humör efter knappt 3 timmars sömn o få ett sådant besked.
Med andra ord får jag ringa försäkringsbolaget - på måndag o fråga vad som gäller - igen! Det är ju bara inte normalt att en vitvara ska gå sönder så många gånger på knappt 4 år o att jag själv ska behöva lägga till pengar!
Där är så mö' annat pengarna flyger iväg på så...

Ikväll börjar "Robinsson".... man kanske ska satsa på det??? Killarna är sugna iaf o kolla... :)

Ett par scrapkvällar och så...

2009-03-18T08:44:00.009+01:00

...har det blivit nu på det senaste och tro det eller ej så har jag faktiskt fått lite gjort - iallafall för att vara mig:)
I söndax kväll körde jag in till Pia för lite fika o scrapinspiration! Vi fick nog upp farten båda två, för Pia gjorde 6 st och jag 2 lo's:) Ska man korsa oss båda så är det lika mycket skapat per person, hihi! Hon är snabb o jag är saktfärdig, så 2 st är mycket för att vara jag:)
Där är en CC på gång just på Scrappers, så vi nyttjade deras utmaningar som inspiration.
Jag hoppade på den monokromatiska (scrappa med enbart en färg) utmaningen som blev såhär...

Sen gjorde jag deras skissutmaning med - enkel skiss o jobba efter... Hittade ett par bilder på Pias sötploppar:)

Timmarna rusar iväg när man har trevligt o skapandet kommer igång, så ett tu tre så är klockan mitt i natta! Najs najs:)

Dagen efter - på måndagen så kliade det i scrapnerven hos en annan kompis... sagt o gjort så åkte jag dit till henne på kvällen:) Till saken hör att hon bor ganska litet... så när vi satte oss i hennes kök med våra prylar så blev det... fullt - men mysigt:)
Först fastnade jag rejält... hängde upp mig på ett foto o ett visst papper... och det skulle jag ju aldrig ha gjort! Kom inget vart alls... så jag la allt o började om med ett helt annat projekt och då blev det så här...

Kändes betydligt bättre!
Däremot när jag blev klar med denna så tog jag tag i det första projektet o då råkade min kompis hitta det rätta pappret till det:) Så då blev den oxå klar!

Kändes helt ok:)
Så 4 lo's på 2 kvällar... jo, jag är nöjd, yes:)

Sen om någon undrar så... verkar det bli en ny torktumlare till oss - enligt dom så var det ganska så solklart! Men däremot skulle det tvunget igenom en del formaliteter först innan... bla. bla. bla. Så mao så blir jag ändå utan tumlare ett tag... hur länge - vet ej?!?
*suck*
Men det är på gång iaf!

Nix pix - dax o lyfta ändalyktan härifrån o se vad dagen bjuder på!
Ska på o jobba inatt med... långledigheten redan slut, buhuu!

*S*

Vitvaruhaveri - igen = sanslöst!

2009-03-14T19:47:00.007+01:00

Vilken början på ett lördax-inlägg va'!?! Men ack så sant... det kan nog bara hända hos oss... nu är torktumlaren paj här - IGEN! För vilken gång i ordningen har jag faktiskt tappat räkningen!!!
Det var igårkväll som vi kände en "ljuvlig" doft av backelit strömma ut från tvättalkoven... ja, som sagt - nån' fin tvättstuga är ju inte vi berikade med, så vi kan kalla det för "tvättalkov";)
Ännu ett haveri var ett faktum...

Alla förväntansfulla läsare här som missat våran "vitavaru-saga" kan ju få sig en flashback här!
Jag lovar o svär än idag att vi bara torkar kläder i vår torktumlare och inget annat!
Och ja, vi använder den ofta - mer eller mindre var dag, men mig veterligen så ska dom ju klara det! Jag menar, vad har annars barnfamiljer med 5-6 barn för underverk till maskiner i så fall - där borde dom ju gå konstant varje timme om dygnet!?!

Nåväl... fast det inte är mitt fel så skäms jag nästan o felanmäla sk-ten igen, men det är ju faktiskt inte vårt fel.
Skillnaden den här gången är att jag inte vill ha hit reparatören fler gånger, utan nu vill jag prata med nån' ansvarig om en ny maskin!
*SUCK*

Hade åtminstone vädret varit lite bättre o ljummare så hade tvätten kunnat hängas ut, men det är ingen vidare värme ännu tyvärr!Ikväll har vi "övernattningsbarn" hemma o stora madrassen ska fram:)
Det gillar killarna:) Chipsen o drickan är framme liksom Melodifestivalen på dumburken!
Jag får ta o sälla mig till sällskapet o bilda mig en unik uppfattning om detta musikfenomen på svensk television:)

Tjingeling!!!
*S*

Till alla Scrapoholister - kolla här!!!

2009-03-12T21:46:00.008+01:00

Äntligen fick vi tummarna ur... en "Mini-Mara" är planerad!!! Kolla er almanacka och boka er NU:)

Scrappar gör vi ju ändå, så varför inte förena det med likasinnade?:)
Så häng på!

Mvh Sonja och Jeanettan:)

Utmanings dax!

2009-03-12T14:48:00.006+01:00

Så här löd utmaningen:Kopiera detta till din blogg, utmana 5 personer och berätta det för dom. Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn!
Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord! Du får inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar!
Om du utmanar någon med listan så får den personen, om ni skulle råka ha namn som börjar på samma bokstav, inte ge samma svar som du (utom namnet då om ni heter lika).

Lycka till!

1. Vad heter du?: Sonja

2. Ett ord på fyra bokstäver: Säng

3. Flicknamn: Stella

4. Pojknamn: Sune

5. Yrke: Sotare

6. Färg: Svart

7. Klädesplagg: Slappebrallor

8. Mat: Soufflé

9. Sak i badrummet: Schampo

10. Plats/stad: Sturup

11. En orsak att vara sen: Sova

12. Något man skriker: Stanna!

13. Film: Staying Alive

14. Något man dricker: Samboucca

15. Band: Sven Ingvars

16. Djur: Skogsmus

17. Gatunamn: Södergatan

18. Bil: Skoda

19. Sång: Santa Lucia

20. Känd person: Steven Spielberg
NI som känner er manade att hoppa på... hoppa på:)

*S*

Förkyld - igen?!?

2009-03-11T15:15:00.009+01:00

Ja... seriöst alltså! Har varit stenfrisk hur länge som helst o nu avlöser den ena förkylningen efter den andra! Började redan igår... skum i halsen på morgonen, värk i bihålorna o näsan var ledsen... vilket resulterade att jag gick o nös precis hela dan'!
Var på nattmöte på jobbet igår kväll o hade all möda i världen o hålla reda på min snok så att den inte skulle explodera i tid o otid!
Sen imorse var jag klart däckad - igen:(
"De' e' inte mö' di' fine tål'!"

Skulle egentligen iväg ett litet ärendet på fm, men neee... varför det när man kan tillbringa en halv dag i sängen o hoppas på att man vaknar frisk?!?

Pyttsan!!!
Har ni varit med om att näsan bokstavligen rinner över när man ligger ner på rygg???
Inte?!
Jo, men det är fullt möjligt - det vet jag:)
Alltid kul när man blir en erfarenhet rikare *asg*!
Prata om slöseri av mitt liv... och min värdefulla fritid!

Skulle verkligen behöva en inre renovering... "Feng Shui" inombords! Blev så inspirerad av Jenny's inlägg häromdagen... ska bara leta efter lite ork o kanske lite pengar med?!
Känner mig som en stor hög med slaggprodukter just nu - kanske inte undra på att ens immunförsvar är helt underminerat...
Sen en skum grej till... hela helgen fram till nu har jag haft så skumma drömmar!
Långa, bisarra o stundtals obehagliga drömmar! En av dom t.o.m upprepade sig vilket lämnade en ännu obehagligare känsla efteråt! Nån' sa att det var fullmåne i helgen... kan man skylla på det månne???
Om inte - så får jag nog söka hjälp... mooahaha!

Nu ska jag fortsätte inhalera mitt kaffe o se om det når både kropp o knopp!
Hoppas ni har det betydligt bättre än mig;)

*S*

1 LO - 2 utmaningar!

2009-03-07T19:38:00.008+01:00

Japp, ibland lyckas man slå 2 flugor i en smäll:) 'Why not' liksom!
Vi på "Scrappat's" forum kör ju temaveckor numera, i all sin enkelhet - för scrappa måste man ju göra ändå, eller hur?:)
Så denna veckan kör vi "tema Metallic" och jag avsatte lite tid för att själv få ihop ett alster - kul kul!
Samtidigt har SweScrapbook en skissutmaning denna vecka som jag utnyttjade i detta sammanhang!

Så jag hade skissen som bas o ämnet "Metall" som röd tråd:)
Så här blev mitt resultat...

Bl.a har jag använt acrylfärg i silvermatallic, stickles, silvrigt nät, metalbrads, häftklmmrar o en skylt i metall... chalkade lite i silver med:)
Här kanske det syns lite bättre...

Så där ja! Håll tillgodo!
Nu kallar plikten!

Ha en fortsatt skön helg, alla ni som är lediga:)
*S*

...o' så va' de' fredag igen:)

2009-03-06T18:09:00.012+01:00

Fast ikväll blir det inte mycket till fredax-mys eftersom jag går på o jobbar inatt och så även resten av helgen! Men men... så är det - jobba mycket för att sen vara långledig, yes:)

I måndax började vi med nymodigheter på jobbet... mycket nytt på natten, men ännu mera på dagen! Glad att jag är på natten som sagt... phu!
Jag går omkring med en ny larmtelefon nu där jag även ska köra ut på larmen i byn där jag jobbar! Förut var jag bara inomhus på serviceboendet - nu ska jag ha både och... spännande, men samtidigt kanske övermäktigt?!?

Vad händer sen när det blir oroligt både inne o ute??? Jag är ju fortfarande själv... liksom!
Hmm... hade inte sagt nåt om jag hade jobbat på löpande band med döa' ting - men människor...??? Jag är ju dock rädd om "mina tanter" där:)

Ja, i vanlig ordning så är det "höga hönsen" som kommit på detta som ska vara "sååååå himla braaa!" Sen att vi får slå knut på oss är inte med i planerandet vad jag vet...
Ja ja, "so far so good" - kivade lite med larmtelefonen första natten o fick en del hjälp av min kollega som jobbar parallelt med mig i "grannbyn", men en del "barnsjukdomar" får man ju räkna med i början:)
Jag har ju jobbat ute förr - fast då var jag klart enbart ute...
Nåväl, det är väl bara o "gilla läget" antar jag...

Igår - torsdag - min enda riktigt lediga dag denna vecka... borde jag ha svabbat golv, sorterat tvätt etc. etc. etc. Men varför det när man istället hade chans o få lite trevligt sällskap på em att scrappa med:)

Tvätten ligger ju kvar som sagt ändå, liksom allt annat:)
Det kan ju lika så bra 'förgylla' en annan sysslolös dag för mig istället, håhå jaja!
Det innebär förvisso en oändlig jakt på par i strumpor vareviga morgon för oss alla, just för att tvätten är osorterad - men så vitt jag vet så har ingen av oss fått några bestående men - än iaf:o) Hehe... ja, såna är vi!

Iallafall... igår ja... scrappa var det ju:)
Det var tydligen tänkt att Jenny & Sandy skulle åke hemåt som igår - men nej... dom fick minsann stanna en dag extra o scrappa lite till - här hos mig denna gång! Både Vera o Jeanetta kom oxå hit - trevligt trevligt:)
Den här gången satt vi mera över dagen... inte till mitt i natten som sist, hehe!
Den här gången försökte jag hitta lite utmaningar på nätet så att vi kanske kom igång lite bättre, hehe:)
Vi spånade om mycket o viljan är stor... få se vad mer vi kan hitta på fram igenom:)
Får väl iaf bjuda på ett fotobevis IRL oxå...

Ingen scrap utan kaos:)
Tack för en kulig dag allihopa!
*S*

Ett kuligt veckoslut minsann:)

2009-03-02T18:38:00.010+01:00

Ibland händer inget alls - ibland händer allt på en o samma gång!
Så här såg bl.a min fredag ut förra veckan...
Körde hem från jobbet vid 7-tiden på morgonkvisten o la mig snabbt som attan för att "racer-sova" till 12.00... DÅ hade jag lust o spränga min arbetsplats kan jag ju säga! Alldeles för lite skönhetssömn för mig kan jag ju säga... men vad göra när man var tvungen att åka in igen på 2 möten som var obligatoriska?!?
Nåja... väl där blev vi så småningom bjudna på varsin gigantisk landgång! Välbehövlig "frukost" för min del - men efteråt blev jag ju fullkomligt tokmätt!

Till saken hörde att jag direkt efter mötena skulle in till storstan med Pia och där skulle vi bl.a äta en bit mat var det tänkt och sen se premiären av filmen "Män som hatar kvinnor"!

Men fråga mig hur hungrig jag var efter den langången???
Inte alls... !!!
Så Pia kunde fritt välja vart hon ville äta och jag hängde bara på som sällskapsdam:)

Filmen var klart godkänd - även om boken var mer detaljerad o mustig, men så är det ju oftast:)
Skådespelarna i filmen var väl valda o superduktiga i sina roller!
Vet inte när jag såg en "vuxen-film" senast, så det var himla najs:)

Lördagen gick i scrappandets tecken - soooo najs:)))
Mina scrapsaker bar iväg till Miatorp i Hbg runt lunchtid där en scrapsugen Jeanette väntade:)
Dagen till ära fick vi långväga besök från Västkusten av Jenny och Nimela - sååååå trevligt o träffa er båda IRL!!!
I vanlig ordning var munnarna som oljade både vad gällde snack och snask, hmm... :)
Av nån' märklig anledning fick vi mest fart i scrappandet mot slutet av kvällen... skumt - känner vi igen det eller vad?!? Hehe:)
Här är den lo jag började med...

En häftig utmaning testade vi på mot slutet - riktigt kul var det! Vi påbörjade en lo alla 4 i typ... 10 minuter - sen skickade vi den vidare till grannen, som i sin tur fick scrappa vidare på den i 10 minuter... osv. tills den var tillbax till ägaren igen - klart!!!

Resultatet kan verkligen variera mot vad man först hade tänkt - himla skoj faktiskt!
Så här såg min lo ut när den hade gått rundan:

Vore kul o testa igen i ett annat sammanhang, helt klart!

Kvällen blev sen och ögonen trötta - men nöjda var vi:)

Rörde till det gjorde vi oxå... 'as usual':) Men det hör ju till... :)

Tusen tack tjejer för en himla trevlig kväll o "goer mad" Jeanette!!!
På återseende!

*S*

PS! Kan tillägga att på söndagen var jag seeeeeeeg.... :)

Foto-utmaning....... :)

2009-02-26T16:13:00.005+01:00

Idag kasade jag in på Nimela's härliga sida och där fanns en liten annorlunda foto-utmaning... Kände inte först att jag hade nåt' vettigt att bidra med till en början - men idén låg ändå o grodde i bakhuvudet:)
Iallafall så kom lilla sonalyckan hem nu för en stund sen - efter att ha varit ute med storebror plus en hög andra kompisar! Dom hade nämligen hittat en ny koja borta vid åkern... nån'stans... Skoj tänkte jag - roligt när barn kan vara påhittiga idag o verkligen leka ute osv. osv.

Men som sagt... vintern är väl strax förbi och våren är påväg... och då ser Skåneland ut så här...

...jacka o byxor var inte i mycket bättre skick heller - så en stilla undran... Finns det hopp att detta någonsin blir rent????
Gaaaaaaaaaaarhhhh!!!

Härligt med lekfulla barn och ännu härligare med Skånsk vår:))))
Tack för mig!
*S*

PS! Hoppa gärna på denna fotoutmaning, ni som känner att ni har o-våriga bilder att bidra med;)

Miniträff i Hbg =)

2009-02-21T18:09:00.007+01:00

Yep, undras om det inte var årets första lilla träff jag var på faktiskt! Vi blev inte så många, men 4 stycken var vi runt "runda bordet" och det blev snabbt fullt av alla våra prylar o kreationer:)

Utmaningarna var både många o kuliga, sen att jag bara hann med 3 av dom är en annan sak - men dock jag i ett nötskal:)
Först gjorde vi alla ett kort av samma matrial - fast vi fick utforma det efter bästa förmåga:)
Så här blev mitt...

Efter denna följde ett flertal utmaningar som både Sanna & Annette petat ihop!
Saktfärdig som jag är så hann jag bara med två, men det var jag nöjd med:)
Ja, jag var faktiskt nöjd med precis alltihopa - mysig träff, en massa gott godis, fina utlottningar o gott sällskap:) Bra fixat tjejer!

Här är mina andra 2 lo's jag fick ihop...

En utmaning fick inte lov att "innehålla barn" - inga problem:) Då tog jag en bild på hunden:)

Sen kunde man välja en "bingorad" med 5 olika saker som en lo skulle innehålla. Då fick jag till denna...

5 saker som den skulle innehålla var; floss, bling, clearalphabet, 3D & chipboard.
Klart!

Tack igen för både sällskap o inspiration:)
*S*