måndag 22 mars 2010

Lugna gatan....



Har egentligen inte ett smack att skriva och inget att tillföra, så med andra ord så är detta bara en enkel hälsning; eftersom det är fullkomlig stiltje i mitt liv - så kan det ju inte bli så mycket skrivet här heller!

Livet blir oftast vad man gör det till, liksom vardagen. Men när orken tryter och även inspirationen - då går oftast dagarna av sig själv... sin gilla gång. Tämligen tomma och innehållslösa.

Så om någon undrar (om här fortfarande tittar in någon?) varför här är så dött, så kan det bero på det...

Hittar många kloka ord och flera inspirerande böcker om hur man ska komma ur problem av diverse svårighetsgrader... men tänk om det hade varit så enkelt att det hade räckt att läsa sig till ett välmående???
Tänk om det hade varit så enkelt att bara bestämma sig för att - "nix, nu måste man ta sig i kragen-stuket"... attans så enkelt livet hade varit då!
Försöker ideligen rada upp allt positivt i mitt liv, för det finns ju faktiskt... men det är svårt när det negativa väger över... och det är inget bra.

Så med andra ord... jag får väl klura vidare... För det kan väl ändå inte vara så - att vid 40+ så "blir det inte mer än så här"... eller????

Men men... det blir väl bättre imorrn... eller nåt'!

Kram från en 'traderöv de lux';)

5 kommentarer:

Jenny sa...

Trada på du!
Klart det finns folk som tittar in till dej här och bryr sej om hur det är med dej!
"Fattarú väl"?

Tänker nog mycket mer på dej än du anar....
Tröstekram och styrkekram och en godnattkram åsså....

Jenny

Pia sa...

hej traderöven... tack för massagen i dag. :-) Massor med kramar till dig!

Jenny sa...

Hej igen!

Jo....visst säjer bakgrunden en hel del om humöret...):
Inte fanken är man glad alltid. Ibland blir ju min blogg helt svart och gärna med döskallar och skit...
Och nu fattar jag inte vad jag håller på med...!?!?!?

Färgglatt och "pippinettigt" och ändå känner jag mej skitnere var och varannan timme här.
Jag försöker nog BOMBARDERA mej med "pluttinuttigt" och "gladheter" och så hoppas jag att det finns någon där ute som "sväljer allt"...Haha!

Dom skulle bara veta...

Kram på dej!
Hoppas det väntar en bra och enkel och smidig (Haha....yeah, right!)lösning på alla bekymmer bakom knuten! Både för dej och mej...och alla andra som är lite "traderöviga"...(;

Jenny

Anne sa...

Tassar förbi och säger hej... Det kanske värmer lite iaf..;)

Kramizar Anne

Mia sa...

Det är väl så i livet emellanåt tror jag, mer eller mindre, och även om man som du säger läser sida upp och sida ner hur man ska göra för att ta sig ur det men det är väl kanske svårare än det verkar... tror jag.
Jag hoppas iaf att det snart ska vända för dig, att din glädje och ork skall hitta tillbaka till dig!
Styrkekramar i massor till dig!