Sicken vecka... och än är den inte slut!?!

Vissa dagar kan verkligen få en tvärvändning som man inte räknat med! Man sitter hemma i godan ro och tror att allt är som vanligt.
Store sonen kommer hem från skolan - bänkar sig i soffan framför tv'n o slappar... tror jag! Istället hör jag en ynklig röst därifrån...
Då visaar det sig att han vurpat med sin sparkcykeln på väg hem från bussen - handtaget går rätt av o han flyger i backen med huvudet före!
Så nu såg han både dubbelt och inte alls - jätterädd var han:(

Så det blev ju ett samtal till sjukhusrådgivningen och en bilfärd rätt upp till akuten istället!
Allt gick ganska fort o vi behövde knappt vänta nåt alls - den effekten brukar det visst bli när man kommer upp med ett barn har jag fått erfara!
Allt lutade åt en rejäl hjärnskakning och rekommendationen blev en övernattning på barn!
Grabben var inte glad kan jag säga... rädd och förtvivlad om vartannat!
För att inte tala om skallebanken som började övermanna honom, hu!

Självklart bara för att krångla till allt så skulle jag på o jobba samma natt - kändes ju inte alls bra precis. Så det blev att jag var kvar hela kvällen på avdelningen och mannen stannade kvar över natten.
Dom kom in o kontrollerade puls/blodtryck varannan timme, så han fick ju ingen vidare ro och som grädde på moset så delade han rum med en liten bebis!!!
Hur bra var den lösningen säg???


Lillebror fick stanna hos moster - vilken smidig tur att hon jobbar vid lasarettet då;) Så han slapp vara själv tack o lov!
Tack o lov har man snälla kollegor som lovade o hoppa in om nöden skulle kräva det under natten - men tur i oturen så behövdes inte det!

Under natten röntgade dom hans huvud oxå, mycket pga att han började kräkas också - men ingen fara på taket som tur var! Men skönt dock att utesluta annat.
På morgonen väl hemma så fick jag prata med sonen själv och han lät betydligt piggare och glad blev jag:) Innan lunch var dom båda hemma igen och det var verkligen en lättnad:)
Först då kunde man slappna av och somna ordentligt...

Ja man får veta att man lever ibland! Men tänk så mycket värre det kunde ha varit ändå!
Samtidigt får man hoppas att han nu förstår allvaret i hur illa det faktiskt kan gå av att trilla i backen på det viset - dom tror ju gärna att dom är odödliga i den åldern dessvärre...

Man hör tyvärr mycket negativt om vården idag och med all rätt många gånger. Men i detta fallet - vilket jag är oerhört tacksam över så flöt allt på perfekt! Snabbt, noggrannt och effektiv personal - tryggt!


NU ikväll blir det soffan... har sovit efter min natt på jobb. Ser fram emot "Idol" och under tiden får jag väl ha lite 'massagelitteratur' i knäet... imorgon gäller det!!!
Klockan tio ska jag vara på plats med mina kurskamrater!
Min massagebänk ska med bl.a och min skalle får minsann vara med mig oxå;)
Puh... sen får det bära eller brista - tjoflöjt!!!
Pratade med min ena mentor i veckan med och där blev mycket sagt kan jag säga... hon är ju som sagt inte bara massör utan även ett mycket duktigt medium...;)
En oerhörd tillgång med andra ord!
Ha en god helg alla!!!